Boktips

Knäböj – en bok av Sara Martinsson

Sara är tyngdlyftare. Det märks att hon är extremt passionerad för tyngdlyftning och hur avancerat något som ser så lätt ut kan vara. Att få en stång från marken upp till raka armar över huvudet, på bara ett par sekunder. De som utövar tyngdlyftning får det att se lätt ut, de formar sina kroppar efter stålet, efter stången.

Den här boken handlar om starka kvinnor genom historien, hur starka stora kvinnor varit sedda av allmänheten och hur världen ser ut idag. Vilka begränsningar kvinnor haft genom att försöka bryta normer, den diskriminering som elitidrottande kvinnor med “för höga” naturliga testosteronnivåer genomlidit men också vilka fördelar kvinnor har i en idrott som tyngdlyftning. För det går faktiskt jättebra för kvinnor i tyngdlyftning idag. Sverige har lika många tyngdlyftande kvinnor som män, och 2014 tävlade för första gången fler kvinnor än män på SM i tyngdlyftning. Martinsson skriver:

2016 skickade Sverige sin första tyngdlyftare till OS på 20 år. Hon heter Angelica Roos, och två år senare tog hon silver i stöt (106 kilo), rons i ryck (84 kilo) och silver i totalen (191 kilo) på EM. Vid samma mästerskap tog sedan även Patricia Strenius Sveriges första EM-guld i tyngdlyftning på nästan 70 år.


I boken tar också Sara Martinsson upp vilken fördel träning har för kvinnor. Att vara stark fysiskt för att klara oss mer självständigt, men även för att jaget stärks av att vara fysiskt stark. Något som jag själv varit med om. Det är nog den enskilt största anledningen till att jag lyfter grejer på gymmet – känslan av att känna mig stark och kompetent. Detta spiller sedan över på andra delar i mitt liv.

Boken har hållit mig sällskap under tiden jag varit hemma i förkylning, och där jag tagit en paus från sociala medier. Den har inte bara varit ett tidsfördriv, utan ett jäkligt bra sådant.

Livet, Mountainbike

Cykling i början av mars

En vecka av mars har gått och jag ligger hemma i en av de värsta förkylningar jag haft. I vanliga fall får jag lite symptom, men sen går det över efter nån dag. Nu är jag alltså totalt förpassad till hemmet, och jag diskuterade ett intressant fenomen med Fredrik. Min inneboende rastlöshet har hållit sig borta under de här dagarna jag varit sjuk. Det har varit skönt, för kombinationen rastlös och sjuk är ingen kul kombo.

27:e februari blev årets cykeldebut för mig. Fredrik och jag cyklade en runda till Ekängsdalen som jag tog förra året med Mikaela. Några dagar senare, innan jag blev sjuk, antog vi Vallaskogen och cyklade en snutt på mtb-banan där. Det var här jag förälskade mig i mountainbike för drygt 8-9 år sedan. Den enorma frihet och fartkänsla jag upplevde när jag swischade fram på stigarna minns jag fortfarande. En riktig dopamin-rush!

Nu för tiden är Vallaskogen inte riktigt sig lik då den i fjol blev hårt ansatt av granbarkborren. Det resulterade i att man fick avverka många träd, och på vissa ställen längs banan går det knappt att känna igen sig längre.

Banorna i Vidingsjö har jag inte cyklat på än i år då jag hört att de fortfarande är leriga och cyklar man där nu förstörs spåren och det vill jag undvika. Bättre att cykla när det torkat till ordentligt.

Vallaskogen 2 mars, några tiotals meter bakom mig är skogen glesare än innan pga granbarkborre-angrepp

Ekängsdalen med sin passage genom våtmarken där många fåglar håller till

Besöksmål

Eköns naturreservat, Gryts skärgård

Efter ett fotojobb i Gryts skärgård åkte jag till Ekön. Här har jag varit en gång tidigare, men då var det sommar och fullt av folk, på klipporna, som solade. Här finns jättegrytor på klipporna, men de syntes inte så bra under snön. Genom naturresevatet går Östgötaleden, och här någonstans ska det också finnas ett utsiktstorn – något jag lyckats missa.

Det finns en camping här, men så fort man tar sig igenom träden och ut mot klipporna så har man redan glömt alla husvagnar. Oerhört vackert är det just nu innan all snö smälter bort, så är du i närheten – besök Eköns naturreservat. Det ligger ca 3 km från Gryts samhälle och en bit härifrån ligger också Fyrudden som kan vara värt ett besök :)

Livet

Blombukett LEGO!

Förra veckan överraskade Fredrik mig med en blombukett! Men inte vilket som helst, utan en vi skulle bygga ihop tillsammans. Buketten var faktiskt enklare att bygga ihop än vad jag trodde. Instruktioner följer ju med och när vi hjälptes åt gick det ganska fort att bygga ihop alla blommor. Gissar att det tog 2-3 timmar.

Nu står den så fint på köksbordet och gör mig glad <3

Besöksmål

Stora Björksved Gårdscafé & butik

Utanför Grebo ca 2 mil söder om Linköping ligger Stora Björksved. Fredrik hängde med på en bostadsfotografering i Åtvidaberg denna lördag, och då passade vi på att åka hit och kika! Här finns gotlandstackor, och på hösten säljs kött och lammskinn i gårdsbutiken. Det finns en inredningsbutik en trappa upp med massor fin inredning! Väl värt ett besök.

Vi valde att äta lunch här – våfflor med sylt och grädde. Bredvid oss i soffan låg den irlänska settern Molly som var lite trött med sina hela 9 år. Klappa hund med ena handen och äta våffla med andra var inte fy skam!

Hit vill vi komma igen, kanske till våren så vi får se fåren?