Men ge mig!
MTB idag igen, sällan va? Grejjen är att det är så sjukt kul när man liksom kommit över den här tröskeln med att våga. När man får flyt i cyklingen, även om det inte går snabbt. Ikväll blev det drygt en mil i skogen tillsammans med Fredrik.
Vi lastade på cyklarna på bilen och drog till Hellasgården i Nacka igår. Vi var båda sugna på någonting nytt.
Väl framme var det lite svårt att hitta vart spåren började så vi frågade en kille som rekommenderade den gröna 10 km-slingan och visade vart den började, så vi körde på den. Den började helt galet uppför, fick leda cykeln. Sen gick det nedförs och man kunde växla upp och dra på lite.
Hela spåret var väldigt blandat, ena stunden var det bred grusväg andra stunden smal stig eller varför inte klipphällar? Vi fick bära upp cyklarna o_O.
Upplevde min första punka också. Bakdäcket började pysa när jag åkte nerför en brant backe med rullgrus och vassa stenar. Men jag fixade punkan nästan helt själv! Fredrik guidade mig and I got my hands dirty ;)