Browsing Category

Mountainbike

Mountainbike

Hitta Ut-premiär

Man vet att våren är här på riktigt när Hitta Ut har premiär! Hitta Ut är ett utmärkt sätt för att locka ut folk i naturen och upptäcka nya platser. Jag som bott i Linköping hela mitt liv hittar varje år nya platser tack vare denna orienterings-liknande aktivitet. Idag var inget undantag.

Hitta Ut går ut på att genom en karta (fysisk eller app) hitta olika kontroller i staden man bor i. Det finns fyra olika svårighetsnivåer på kontrollerna. De lättaste sitter ofta på lyktstolpar eller andra mer lätthittade ställen. De svårare finns i mer oländig terräng och dessa är extra roliga att hitta!

Vi tog våra mountanibikes och cyklade runt i Johannelund, Åleryd, Ekholmen och Vidingsjö och samlade ihop 13 st kontroller. Vi såg rådjur i en dunge mitt i ett bostadsområde och mängder av olika blommor. Superfint!

Läs mer om Hitta Ut här!

Cykel, Downhill, Mountainbike

MTB i Sälen – Lindvallen

Nu har vi fått flera decimeter snö i Linköping för andra gången denna vinter och det är SÅ vackert ute. Tyvärr pallar inte kroppen med någon cykling just nu, men för att få upp lite inspiration så kommer här ett inlägg om vår cykling i Sälen sommaren 2022. Ett av våra roligaste cykeläventyr hittills!

I samma veva cyklade vi i Rörbäcksnäs som jag skrivit om här. Otroligt vacker cykling. Men Sälen var mer fartfyllt och härligt på ett annat sätt, roligt! Här cyklade vi både downhill, lattjade i runt i skills arean och på de kortare trail-banorna som man kunde cykla på i stort sett vilken hoj som helst. Vågade mig på mitt högsta drop hittills efter många tvekanden. När jag väl vågade så körde jag det om och om igen, SÅ kul!

Vi hyrde en stuga via air bnb vilket fungerade smidigt. Vi hade med oss våra egna cyklar som vi förvarade inne i stugan. Cyklar för downhill hyrde vi hos Nordic Adventure. Otroligt stabila och roliga cyklar! De vi hyrde hette Trek slash 7 och var helt nya för säsongen. Jag har hyrt cykel i både Åre, Flottsbro, Bike Park Wales och Järvsö och dessa sällar sig i absolut toppklass! Järvsö och Flottsbro får bottenbetyg då Järsvö vägrade ställa in dämparna efter mina behov och Flottsbro hade nervösa och väldigt slitna cyklar som antagligen varit med i svängarna i tio år.

Downhill-banorna i Lindvallen var otroligt roliga! Våra favoriter blev Charter (röd) och Merlin (blå) som vi cyklade om och om igen. Jag älskar ju trä-features och det kändes som att jag fick en bra dos av detta här.

Hit vill jag verkligen komma tillbaka för detta är en bike-park man kan spendera flera dagar i utan att tröttna. Vill man spendera ännu mer tid här uppe och testa på mer cykling så ligger Rörbäcksnäs nära såväl som Idre Fjäll och norska Trysil.

Trek slash 7

Här ska ni hyra cyklar i Sälen!
Nordic Adventure

Fredrik hyrde en likadan!

Lagom med kö i liftarna denna dag i slutet av juli

Hjälmarna och skydden hyrde vi på samma ställe som cyklarna och de var superskönt och lätta!

I starten av vad som ser ut som Merlin (blå) – en favorit!

Alltså denna vy upp mot backarna!

Trä-features är väldigt roliga att cykla på

Entrén till massa skoj!

Här kunde man klättra och köpa glass

En av två pump-tracks

Till höger: Starten till en av trail-banorna. Dessa är lite kortare roligare banor med trä-features och annat skoj som är lättcyklade och väldigt roliga.

En till pump-track

Titta så högt jag droppar!

Härlig stämning och bra väder!

Här på Fågelboet våffelstuga åt vi lunch

Jättegott!

Vår lilla stuga.
Tack för att just du läst! Dela gärna med dig av dina bästa tips på cykliga äventyr.

Cykel, Mountainbike

En gång cyklade jag två gånger

Nu var det ett tag sedan jag skrev om min träningsintolerans, och det går lite upp och ner faktiskt. Men igår var en bra dag och jag passade på att köra två cykelpass. Vaknade hyfsat tidigt och åt frukost med Fredrik på balkongen. Sen lastade jag på cykeln på bilen och körde till Norrköping. Vrinnevibanan stod på tur!

Här cyklade jag för kanske 9-10 år sist och minns hur tuff jag tyckte den var. Mycket sten, rötter och backar. Till min förvåning så hade banan slätats ut. Stenar? Vardå? Backar? Var det inte ganska flackt? Man kan ha helt olika upplevelser beroende på erfarenhet och val av cykel. Jag slipade nog min tid med en timme jämfört med sist.

På kvällen sen så var det träning med tjejgruppen i Mera Lera MTB. Vi skulle ta oss an de röda lite svårare partierna på banan i Vidingsjö här i Linköping. Vi blev en nätt men tuff liten grupp på fem pers. Katja leder tjejgruppen och vi firade nyligen hennes 50-årsdag med buller och bång med cykling i skogen och grillning.

Efter vi kört de röda partierna ville Emma köra en ny bana som heter Skyttebanan som ligger vid gamla Skyttecentrum. Jag hade bara hört talas om den tidigare, nyfiken som jag är så hängde jag såklart på! Det var lätt att hitta dit för numer finns det skyltar och markeringar i rött. Här var stigarna helt olikt vad man annars finner i den här stan. Släta singletracks, en massa upp och ner och kringelikrokigt! Det var bitvis läskigt (men roligt) och det riktigt sög till i magtrakten gång på gång.

Mountainbike

Vårcykling: solsken, gegga & tussilago

I Linköping har solen skint från tidig morgon till sen eftermiddag. Jag tog tillfälle i akt och drog med mig mtb:n ut på en vårig solskenstur. Hade inte direkt planerat en rutt utan cyklade dit lusten styrde. Jag hamnade först och främst i Tinnerö. Härifrån finns olika vägval, det långa rosa mtb-spåret går också här. Efter nån halvtimme på grusvägar där jag hade cyklat förbi Rosenkällasjön, Edhaga våtmarker och Edhaga gård, svängde jag in på det rosa spåret och det var torrt och fint till en början. Men sen kom pölarna med vatten och lera.. En liten utmaning minst sagt. Men varmt var det! Här någonstans tog jag av mig min jacka och mina vantar och cyklade i bara långärmat.

Vek av efter ytterligare en halvtimme på stigarna där till asfalterad landsväg förbi Blå Lagunen som är ett gammalt brott som fyllts igen med vatten och som är en populär badplats. Svänger man in bakom den så finns det gulsprayade pilar på träden som markerar det inofficiella mtb-spåret True Pace. Det såg riktigt torrt och fint ut och stigarna var flowiga och härliga. Solen lyste igenom träden och gjorde mossa och lingonris gyllene. Jag såg citronfjärilar och en man rastade sin fina golden retriever bland spåren och vi bytte några meningar med varandra.

Eftersom jag är känslig mot fysisk ansträngning såg jag till att ligga inom pulszon 3. Det innebar mer assistans på min e-mtb och att inte trycka på utan ha ett jämnt ganska lågt tempo. Jag blev aldrig flåsig och jag kände mig glad och stark. Hur det visar sig imorgon får vi se. Håller tummarna för att kroppen inte blev så sliten.

21 km in på cykelkontot. Tacksam för att jag kan cykla och njuta av naturen!

Tinnerö eklandskap

Edhaga våtmarker – full aktivitet bland sothönsen som hördes lång väg

Edhaga gård

Typiskt blött parti i rosa spåret

Men lite torrt var det också på sina ställen

Mera lera!

Här får man försöka hålla långt till vänster

Hest!

Fin grusfri asfalt

Blå lagunen

Helt vindstilla

MTB-spåret True Pace

Solen gjorde skogen gyllene idag

Torrt och fint!

Årets första tussilago för mig – ett fint vårtecken

Mountainbike

MTB i Rörbäcksnäs

I mitten av juli drog Fredrik och jag till norra Dalarna. Vi skulle cykla i Sälen! Vi hyrde en stuga i en stugby via Air bnb.

Första dagen av cykling drog vi till självaste Rörbäcksnäs som sägs ha Sveriges vackraste singletracks. Där jag bor är jag inte bortskämd med denna typ av släta stigar, det är mycket rötter och sten på stigarna i Linköping och än värre är det i Norrköping även om cyklingen bjuder på större naturupplevelser där.

Det fanns gott om parkeringar när vi kom dit, men allt eftersom dagen fortskred fylldes det på med folk. Det märktes att detta var ett populärt ställe. Kan tänka mig att folk från hela Sverige reser hit för att cykla.

Initialt hade vi tänkt att köra den långa banan – Vallsjörundan. Men efter några hundra meter av dödsbacke med svinmycket sten gav vi upp den idén och körde Kalugapasset istället. Den ska innehålla några av de vackraste bitarna i Rörbäcksnäs och jag kan bara hålla med. Lagom tekniskt var det också. Ibland singletracks, ibland mer sten och så någon lite trixig passage. Precis lagom för vad jag tycker är skoj. Med sina 15 km är det en ganska lång tur också som man kör på 1-1,5 timme beroende på hur fit man är och om man kör på el.

Efter Kalugapasset var Fredrik trött så jag körde slingan Högåsen själv, den är bara 3 km och oteknisk men ganska rolig ändå.

Tycker verkligen man ska åka hit om man kan! Det är riktigt fina stigar och det finns en liten matbutik i närheten där man kan köpa glass efter.

Mountainbike

Rängen runt MTB & Kättsätter

Vilken mtb-helg jag haft! Mera Lera MTB bjöd in till socialcykling denna lördag, och på söndagen åkte jag till vår fina grannstad Norrköping och cyklade i Kättsätterskogen med Pethra. Men vi börjar med socialcyklingen och Rängen runt.

Socialcykling och Rängen runt

Stora Rängen är en sjö söder om Linköping som är väldigt populär att cykla runt, kanske mest på landsvägscykel men det går att komma runt den på mtb också. Längs grusvägar, lite asfalt och stig. Jag valde att ansluta vid Stafsäters naturreservat så jag kunde sova lite till. Första delen som gick på stig var fortfarande blöt efter nattens regn, men sen var det överlag torrt och bra. Lite träd som hade fallit över stigen så det blev en del lyfta cykel. En deltagares vajer råkade gå av och med brist på reserv-vajrar bland oss deltagare så fick han tyvärr vika av. Nån vurpa eller två längs en smal spång blev det också, men inget värre än så som tur var.

Fikastopp blev det vid Sätravallen och Sätrasjön. Hit åkte jag ofta som barn med bl a skolan och badade, men nu är området privat med fina villor som byggts. Efter intag av en Flapjack och lite extra vatten rullade vi uppför den gamla skidbacken och pulsen var hög bland deltagarna. Man hade ju annars kunnat tro att rundan skulle vara någorlunda flack men den bjöd på sina stigningar helt klart.

På vissa ställen var också stigen tämligen igenväxt, det var svårt att se vart den över huvud taget gick på ett ställe. Men jag kan ändå uppskatta sådant! Det blir mer äventyr på så sätt.

Efter ca 4 mil var vi tillbaka vid Stafsäter och vi åt glass på Stafsäter gårdsglass som ligger här. Det är ett av Östergötlands bästa glass-ställen där man gör sin egen glass så det är väl värt ett besök vare sig man cyklar hit eller tar bilen.

Sen rullade vi hem till Linköping igen och min runda slutade på 5,6 mil. Det är distansrekord för mig någonsin på mtb! Näst längst är halv-Cykelvasan för omkring 8 år sedan.

Kort paus i skogen

Styrketräning med cykel

Rängen runt finns som vandringsstig, du kan läsa mer om den här

Fikapaus i Sätravallen

Sätrasjön

Välbehövlig paus i gräset

Svettig cyklist!

Sista stoppen vid Stafsäter gårdsglass

stafsater.se

13 glada cyklister! (minus undertecknad som fotade)

Kättsätter MTB

I Kättsätterskogen i Norrköping finns olika spår för rekreation via cykel eller till fots. Två olika mtb-spår finns; 5 och 7 km. Båda markerade med svart cykel på vit botten. 5 km börjar åt vänster och 7 km åt höger.

Min vän Pethra följde med och gjorde årets mtb-debut. Vi valde 5 km, men vid ett vägskäl valde vi att förlänga rundan och hoppade på 7-kilometaren. Skogen här är väldigt fin och grön med allt blåbärsris som sveper en om fötterna. Spåren är inte tekniska men har sina beskärda del rötter och några härliga hällar. Både Pethra och jag njöt av att cykla här. Det finns ett par backar som höjer pulsen, men över lag är det ganska platt och snällt. Här var jag i mars och körde, det inlägget kan man läsa här.

Det summerar en riktigt bra helg fylld med härlig cykling med fint sällskap. Jag har massor av platser jag vill cykla på och gamla bekantskaper jag vill uppleva igen. Om ett par helger åker Fredrik och jag till Vallåsen bikepark och kör downhill. Det ser jag fram emot!

Underbara mjuka stigar i Kättsätter

Hällar är bland det bästa att cykla på!

Här avvek vi och körde 7 km

Ut ur skogen längs ett vetefält

Underbart vackert!

Tack för att du läste! På återseende!