Sara är tyngdlyftare. Det märks att hon är extremt passionerad för tyngdlyftning och hur avancerat något som ser så lätt ut kan vara. Att få en stång från marken upp till raka armar över huvudet, på bara ett par sekunder. De som utövar tyngdlyftning får det att se lätt ut, de formar sina kroppar efter stålet, efter stången.
Den här boken handlar om starka kvinnor genom historien, hur starka stora kvinnor varit sedda av allmänheten och hur världen ser ut idag. Vilka begränsningar kvinnor haft genom att försöka bryta normer, den diskriminering som elitidrottande kvinnor med ”för höga” naturliga testosteronnivåer genomlidit men också vilka fördelar kvinnor har i en idrott som tyngdlyftning. För det går faktiskt jättebra för kvinnor i tyngdlyftning idag. Sverige har lika många tyngdlyftande kvinnor som män, och 2014 tävlade för första gången fler kvinnor än män på SM i tyngdlyftning. Martinsson skriver:
2016 skickade Sverige sin första tyngdlyftare till OS på 20 år. Hon heter Angelica Roos, och två år senare tog hon silver i stöt (106 kilo), rons i ryck (84 kilo) och silver i totalen (191 kilo) på EM. Vid samma mästerskap tog sedan även Patricia Strenius Sveriges första EM-guld i tyngdlyftning på nästan 70 år.
I boken tar också Sara Martinsson upp vilken fördel träning har för kvinnor. Att vara stark fysiskt för att klara oss mer självständigt, men även för att jaget stärks av att vara fysiskt stark. Något som jag själv varit med om. Det är nog den enskilt största anledningen till att jag lyfter grejer på gymmet – känslan av att känna mig stark och kompetent. Detta spiller sedan över på andra delar i mitt liv.
Boken har hållit mig sällskap under tiden jag varit hemma i förkylning, och där jag tagit en paus från sociala medier. Den har inte bara varit ett tidsfördriv, utan ett jäkligt bra sådant.