Morgontur på nästan en mil i skogen. Eller ja, morgon och morgon. Klockan var väl runt 11 iallafall. Det är morgon för mig! Det var egentligen lite för varmt för armvärmare men körde på det ändå. Mötte en ekorre och min vän Linda som var ute och flanerade bland löven. Såg också några som jag misstänker är från mera lera mtb som fixade iordning markeringarna på banan.
Nu ska jag göra mig iordning för att åka och jobba! Hörs!
Här grämt mig över att inte ha kört ett enda mtb-lopp det här året, och det här verkar kul och körs dessutom i Södertälje som ligger 17 mil från Linkan. Det går med andra ord rätt snabbt att ta sig dit. Banan körs 1,2 eller 3 varv (22, 44 eller 66 km). Jag tänker köra 44 km. Längtar!
Med träningsvärk i lår och mage körde jag lite blandat på banan i Vidingsjö och på grusvägarna i Tinnerö eklandskap. Det blev både teknik och lite tempo. Vissa hinder sitter fortfarande inte. Allt handlar om fart, att våga stå på. Farten är din vän. Går det för långsamt är det större risk att fastna eller krascha. Inte alltid så lätt dock..
Som på bilden nedan. Här kan man välja att antingen åka mellan stenarna eller åka över stenen som jag gör på bilden. Inget är rätt eller fel. Man gör det som känns bäst och är enklast/snabbast. Bara man kommer igenom så är det OK. Ibland kan det till och med vara lättare och gå snabbare att välja en linje som inte är helt uppenbar. Att till exempel köra över en sten istället för att ta stigen bredvid som kringelikrokar sig.
Å gör för fan inte som jag gör och kolla PÅ hindret. Det är bra att kolla vad som händer efter att hindret är besegrat.