Mountainbike

MTB i Slaka

Det finns inte så mycket bra flowig singletrack i Linköping. Både i Valla och Vidingsjö är det mycket rötter och stenar. Men i Slaka så finns det en del ouppmärkt stig som passar utmärkt för lite mer hastighet. Elin, Jerre och jag drog dit och cyklade i eftermiddags och jäklar vad kul det var!

Vi surrade omkring i en mil totalt inkl dit och hem. Elin upplevde sin första krasch (med blodsvite!) men överlevde med lite skadat självförtroende.

Stigen går ibland på ett motionsspår så se upp för löpare och promenerare! Här finns också rid-stigvisa hänsyn och ta det alltid lugnt vid just hästar, prata gärna med ryttaren och hästen att du närmar dig så det inte blir några överraskningar.

Jag läste nyligen om en häst som hade blivit rädd för två cyklister som bromsat kraftigt bakom, och hästen skenade och ramlade nerför ett stup och fick avlivas pga skadorna. Så ledsamt och det hade kunnat undvikits om cyklisterna haft mer kunskap <3

När vi kom hem gjorde Elin rabarberpaj och vid 21-tiden åkte jag hem och hoppade i plurret! Imorrn är det måndag igen. Häpp!

Här står dom och pose:ar vid en ”läskig” stenpassage
Löpning

45s intervaller i skogen

Det händer något med mig när jag tränar varje dag och nu när sommaren typ är här. Jag stressar inte upp mig lika lätt över saker, har lättare för att tackla andras brister och mår bara mycket bättre!

Idag har jag fotograferat sommarhus i skärgården och när jag kom hem fixade jag lite med bilderna. Senare runt 19-tiden åkte Fredrik och jag in till Vallaskogen för att springa intervaller. 45 sekunders löpning varvat med 45 sekunders gång. Jäkligt bra längd på intervallerna. Kände mig snabb och lätt!

Känns verkligen som att min kondition förbättrats mycket den senaste tiden, och det känns upplyftande! Har hela 39 ml/kg/min i VO2 max enligt Garmin haha!

Varvet runt på 3,15 km tog 25 minuter och med tanke på hur långsamt jag gick under vilan så pinnade jag på rätt snabbt under intervallerna.

Himlen såg helt sjuk ut på hemvägen!
Cykel

Kvällscykling när den är som bäst

Det här kom inte en sekund för sent! Carro kom hit efter jobbet för vi skulle cykla grusväg här ute på landet. Vi cyklade mycket landsväg för några år sedan, då vi båda bodde inne i stan och också närmare varann. Nu bor vi några mil ifrån varandra och det är svårare att få till cykeldejter. Men ikväll föll allt på plats och vi rullade på, åtminstone för mig, välkända vägar.

Kvällssol, behaglig temperatur (sådär så man nästan frös i början) och lite vind. Inte ens uppförsbackarna kändes speciellt jobbigt när förhållandena var så bra och jag har en så bra cyklig kompis med mig. Carro har kört både Vätternrundan och Sommen Runt. Enligt henne var det sistnämnda jobbigast.

Ikväll fick jag knappt någon mjölksyra i benen, och det är jag jäkligt glad över, för är det något jag haft på mina senaste cykelpass så är det mjölksyra upp över öronen. Kanske hjälpte det att klämma tre bullar ett par timmar innan? Lite kolhydratsskjuts.. Kände mig stark! Och social cykling är hundra gånger roligare än att cykla själv. Vad jag än hävdat tidigare.. :)

Det kändes fint att ta den här rundan ikväll. Som ett tack och hejdå till den tid jag haft här på Wallsnäs. Jag kommer sakna det otroligt mycket <3