Ett år efter mtb-kraschen har mitt nyckelbensfraktur läkt och jag kan belasta axlarna med en stång i knäböjen. Har hittills fått köra benpress eller olika typer av frontböjar för att inte få ont, men här om dagen gjorde jag böjen som jag föredrar den – med stången bakom huvudet.
Jag lägger mycket krut på styrketräningen sedan några veckor tillbaka. Är inne på 8:e veckan med regelbunden styrketräning. Jag har styrketränat i perioder i några år, men det har varit mycket från och till. Som den känslomänniska jag är har jag alltid tränat det som fallit mig in. Det gör att träningen nästan alltid är rolig.
Men just nu vill jag göra en satsning och bli stark. Det är ett år sedan mtb-kraschen och fast jag läkt fint blir jag lätt trött i ryggen.
Idag hade jag ett grymt pass på gymmet tillsammans med Fredrik. Medan vi väntade på att ett rack skulle bli ledigt körde vi thrusters med skivstång. Thusters är när man håller en skivstång framför sig, går ner i en frontböj och trycker upp stången över huvudet i stående position. Det tog jäkligt bra på låren och ju snabbare man gör dem desto flåsigare blir det.
Snart blev ett rack ledigt och vi körde marklyft. Först några set mellan 8 och 10 reps på 50 kg, och sedan höjde jag till 55 och körde ett par set. Till sist var jag uppe på 60 kg och repade då riktigt tungt. Vi snackar att klara av 3-4 st repetitioner. Svetten sprutade som aldrig förr.
Att köra marklyft och ta i så att huvet nästan sprängs är en av de bästa känslorna som finns! Det är som att man släpper fram nån slags urkraft. Man använder ju kroppens alla muskler och att lyfta något tungt från backen måste ju vara en av de mest ursprungliga styrkeövningarna, som att lyfta en stor sten eller en stock från marken.
Saxar från Sveriges hembygdsförbunds hemsida:
Bjänleden är en 8 kilometer lång vandring på uråldriga stigar i gammal kulturbygd runt sjön Bjän i Stjärnorps socken. Leden anlades för att låta moderna vandrare gå de stigar som torpare och backstugestittare vandrat under många generationer. Bitvis följs även medeltida ridvägar genom skogen. Leden utgår från Bjäsäters kvarn och är utmärkt i terrängen. Torpruiner och platser för sågverk och kvarn är markerade med informativa skyltar längs leden.
Ursprungligen var kvarnen i Bjäsäter hela byns egendom. Den byggdes omkring 1832 och ersatte troligen de gamla skvaltkvarnarna som fanns i närheten. Det fanns bland annat skvaltkvarnar vid gårdarna Häggetorp, Pukhult, Bryttjorp, Grytstorp, Elmesbo och Rist. Det är troligt att det fanns skvaltkvarnar vid fler gårdar än dessa. Vid Stjärnorp fanns en kvarn som endast fick användas morgon och kväll.
I en av de röda stugorna vid kvarnen finns kartor att köpa för 20kr/st.
Det var inte helt uppenbart vart leden började någonstans, men efter ca 100 m på en bred grusväg kom första blå skylten som pekade in i skogen. Efter en kort bit började hindren. Det var träd och buskar som låg över stigen som vi fick lyfta cyklarna över, och efter ytterligare några hundra meter tog det tvärstopp. En stor gran rakt över stigen och vi fick ta en besvärlig genväg för att komma fram. En bit senare upphörde skyltningen. Och även mitt tålamod. Det var uppenbart att leden inte var tillräckligt underhållen för att cyklas på.
Så vi vände tillbaka och cyklade på grusvägarna intill sjön istället. Bättre för humöret! Här var det vackert och inte ett fällt träd i sikte. Det var skönt i den värmande kvällssolen. En snäll husägare lånade ut sin brygga där vi kunde sitta och äta våra medhavda OKQ8-bullar ;)
Bjäsäter är en vacker plats som jag kan rekommendera alla att besöka, även om Bjänleden på cykel var en nitlott.
