På 7 veckor ska Åsa gå ner så mycket som möjligt i vikt. Till sin hjälp har hon sin man och tränaren Anders Lidestam som förespråkar LCHF.
Vill ni se hur hon lyckades? Se avsnittet här.
Fråga: Det verkar så himla härligt att åka inlines riktigt fort! Min fråga är: Hur stannar du?! Snabbt?
Svar: Vanliga fitnessinlines (som säljs på sportaffärerna) har en bromskloss bak på ena skon som man kan använda för att sakta ner eller stanna om man inte åker så fort. Men på speed-inlines finns ingen broms.
Det här med att stanna är både en lätt och svår fråga. Lätt för att man anpassar hastigheten efter vägen man åker på. Jag satsar på långa cykelvägar med god sikt, då går det bra att öka hastigheten. Men man måste ändå hålla utkik efter utfarter och bilar. Jag anpassar hastigheten efter omständigheterna.
Svårt för att det inte finns något effektivt sätt att stanna snabbt på, om man måste. Måste man stanna snabbt på grund av trafik eller hinder finns det kanske inte så mycket andra alternativ än att kasta sig i diket eller köra ut på en intilliggande gräsmatta om det finns.
Det gäller att åka med sunt förnuft. Att swisha nedför backar där det ligger trafikkorsningar är ingen bra idé. Då tar jag en omväg.
Än har det inte hänt mig något allvarligt och då har jag ändå åkt i 15 år *ta i trä* :-)
Ett problem jag haft med min kost är att jag trivs väldigt bra på strikt eller normal LCHF, men det har varit väldigt svårt att träna med så lite kolhydrater.
Strikt innebär under 20 gram kolhydrater medan normal ligger på runt 50 gram. Jag har haft en vanföreställning om att allt över 20 gram kolhydrater per dag inte kan kallas LCHF. Det är ett ganska elitistiskt synsätt. Den som inte klarar eller vill äta 20 gram kolhydrater på en dag får inte kalla sin kosthållning för LCHF. Så dumt!
Men nu har jag läst Jonas Bergqvists bok Träning & LCHF och enligt den boken finns det många olika former av LCHF varav strikt LCHF där man äter max 20 gram kolhydrater per dag är en av dem. Men man kan också äta normal LCHF, liberal LCHF och träningsliberal LCHF. Den senare innehåller mest kolhydrater men ändå inte mycket.
Som jag nyss nämnde har jag haft stora problem med att träna på strikt LCHF. Mitt glukos tar slut direkt vid medel- och högintensiv träning (vi snackar 15 min varaktighet). Det har gjort det svårt att kombinera träning och viktminskning eftersom min kropp behövt mer kolhydrater vilket stoppar fettförbränningen. Det kanske går att öva upp fettmotorn till att försörja kroppen med fettbränsle istället för kolhydrater men enligt boken är det så att kroppen använder mer glukos än fett vid medel- och högintensiv träning. Det är de explosiva musklerna som använder glukos i störst utsträckning. Jonas menar att man kan prestera bra på strikt LCHF, men inte maximalt. Budskapet känns ödmjukt och lätt för de flesta att ta till sig.
Han uppmuntrar till att lyssna på sin egen kropp och anpassa kolhydratsintaget efter hur man tränar. Lågintensiva promenader går förmodligen utmärkt att utföra på strikt LCHF, medan löpning på elitnivå kanske inte går lika bra. Emellertid beskriver han att anaerob träning (styrketräning) går bättre att utföra med strikt eller normal LCHF än högintensiv aerob träning. Personligen har jag inte märkt någon skillnad där. Däremot är det inte säkert att det går att bygga onaturligt stora muskler, som en bodybuilder, på LCHF. En onaturlig muskelmassa kräver onaturlig kost. Ungefär så. Våra förfäder var inte extremt muskulösa. De hade bara låg andel fett på kroppen och mycket muskler i förhållande till sin kroppsvikt vilket gjorde de starka, smidiga och uthålliga.
Jag tycker det är skönt att boken ger en mer nyanserad bild av LCHF och att det går att träna på den kosten men att man kanske måste anpassa den lite efter sig själv. Om ni tycker att det här verkar intressant kan jag verkligen rekommendera er att läsa boken! Den är lättläst (jag läste ut den på ca 5 timmar) och informativ. Jag känner mig upplyst och stärkt efter att ha läst boken.
Jonas Berqvist – Träning & LCHF
Uppdaterat: Här finns ytterligare en recension av boken.