All Posts By

dessi

Tankar

Att flytta gränser

Jag tittade på filmen Bicycle Dreams här om dagen. Det är en dokumentär som följde loppet Race Across America (RAAM) under 2011. Loppet arrangeras årligen. Cyklisterna cyklar rakt igenom USA. Till skillnad från reguljära landsvägslopp körs RAAM i ett sträck. Det är ett lopp mot klockan, från starten på västkusten till målet på östkusten. 4,800 km. Tidsbegränsningen? 12 dagar.

bicycledreams

Varför gör de det här? Jag kan inte svara för alla som deltar men i de intervjuer med de cyklister som deltog i filmen sade så gott som alla att de vill veta vad de är kapabla till. Hur långt kan jag pusha mig?

När jag körde Tjejvättern för drygt en vecka sedan hade cyklat 55 km som längst, och nu skulle jag cykla nästan det dubbla –  på egen hand. Tjejvättern kanske är en baggis för somliga och kanske årets största utmaning för andra. För mig var det en riktig utmaning. Varför gjorde jag det? För att jag ville veta att jag kan. Jag är min enda begränsning. Jag vill utmana mig själv och jag vill veta vad jag klarar av. Gör man ingenting,  så kommer man aldrig få veta hur stark man är.

Att pusha sig själv handlar om att flytta gränser. All fysisk ansträngning är relativ. Jag vill flytta gränsen för vad jag tycker är jobbigt, långt och allt det där.

Allt är lättare än det svåraste du gjort.

Om ni vill spinna vidare på ämnet med fler bra tankar rekommenderar jag Saras podcast: Träningsglädje talks. Leta upp podden som heter Du är din enda begränsning.

Livet

Grymma brudar cyklar långt (och backigt)

Hjälp vilken förmiddagsrunda! Klockan 10 samlades vi vid Hymers klubblokal. Vi blev 9 st glada cyklissor som slöt upp för att köra Rängen runt. Rängen är en sjö och verkar vara en populär runda för cyklister som vill ha lite backträning. Jag själv har länge varit nyfiken på den rundan.

Vid 14 km kom första mördarbacken, från 72 till 113 höjdmeter. Tjofaderullan var fort det gick! Nä, ni som läser bloggen vet att backar är min akilleshäl. Jag är stark i benen men flåset hänger inte med. Jag fick dock bra backtips av Ida. Jag vill gärna växla ner så jag trampar fort men då går det i snigeltakt så hon berättade att det är bättre att ligga på lite tyngre växlar och riktigt trampa igenom backen. Jag testade och det gick bättre! Jag föll inte ur klungan vid varje backe iallafall ;) Dock lyckades jag med en snygg vurpa när det tog stopp på ett ställe och jag glömde klicka ur vänsterfoten. Min hjärna har inte riktigt greppat att klicka ur vänstern när det behövs, för jag har för vana att alltid klicka ur högern först.

Efter många sega backar och en gråtskvätt och pepp från de andra cyklissorna kom vi till Skeda där vi köpte jordgubbar. Sen satte vi oss i gräset och tog igen oss och åt. Bästa på hela rundan!  5,7 mil är det runt Rängen och hem. Både känns  och är vääääldigt långt :)

IMG_0802

IMG_0799

IMG_0803

IMG_0809

IMG_0811

rangenrunt

Cykel, Foto

V.I.P! Foton från Vätterunrundan

Jag hämtade ut mitt fotopass i Motala idag. Carro hängde med och agerade fotoassistent. Vi började med att ta bilder vid målgång och i stadsparken där alla cyklister låg och göttade sig efter att ha köttat runt Vättern. Oslagbar stämning! Sen åkte vi bort till sista depån i Medevi och tog lite action-bilder. Dock tyckte jag att mingelbilderna var roligast att ta, vilka härliga original det finns! :)

Nästa år ska jag försöka vara ute i god tid och hämtade ut fotopass dagen innan och följa cyklisterna från start till mål och åka runt till fler platser. Nu är jag sugen på att själv cykla! Carro och jag pratade om att göra en halvklassiker nästa år. Tåls att tänka på. Imorrn blir det Rängen runt med Hymer! 5-6 mil med stopp för jordgubbar.

22

3

4

23

25

2

1

6

13

10

21

7

9

Jobb

Rita planlösningar

En uppgift som ingår som bostadsfotograf är att rita upp planlösningar för de objekt man fotograferar. Som hemläxa över helgen ska jag att rita upp vår lägenhet. Jag har fått låna en lasermätare. Gissa vem som började mäta o rita direkt när hon kom hem?

Lite småjobbigt att rita upp det här huset:

palais-bulles-palace-of-bubbles-pierre-cardin-house-antti-lovag-cannes-1

Barbapappa, hoho? Fler bilder här.

Livet, Tankar

Skulden

Jag är snart 28 år. Dags att skaffa barn nu kanske? hör jag folk säga. Jag har knappt haft en tanke på att skaffa barn. Jag tycker om mina vänners barn och kan bli sugen på att en egen knodd när jag umgås med dem, men sen går det över.

Jag har tänkt att barn vore bra för egot, att man kan fokusera på någon annan istället för sig själv. Men om jag behöver fokusera på mig själv ett tag till då? Om jag inte har hittat mitt sätt att leva och ta hand om mig själv, hur ska jag då kunna visa det för mitt barn? Hur ska jag kunna bli en bra förälder om jag har en massa bagage som jag inte bearbetat?

Jag vet nog vad som är bäst för mig, men jag vacklar och trevar. Jag har ett öppet sår som aldrig får läka och jag bär på skuld, på dåligt samvete. Och det dåliga samvetet tär. Jag vet inte vad jag ska göra för att få det att försvinna.