CrossFit

Nej, inte den klassiska träningen där man ligger på tröskelpuls, utan träning som har en jäkla tröskel att ta sig över. Jag tänker på styrketräning.

Jag vill få ett regelbundet inslag av styrketräning i min träning. Problemet är att jag tycker det är krångligt och jag har en ganska stor tröskel till just den typen av träning. Ta CrossFit:en till exempel. Jag älskar den träningen när jag väl är där. Jag älskar det här avskalade, det här okrångliga och jääävligt jobbiga. Men ändå har jag inte satt min fot i boxen på flera månader. Vad hände liksom? Det jag tror hände var att det här enkla som jag uppskattar försvann. Det blev svårt.

Helt plötsligt skulle vi pyssla med pull ups och dips. Övningar som jag inte behärskar ens med hjälp av gummiband. Mitt självförtroende fick sig en rejäl törn. Jag började jämföra mig med de andra. Det är en sak att behärska tekniken men inte kunna lyfta så tungt som de andra. Det skiter jag i. Men när jag inte ens kan utföra en övning rent tekniskt blir jag förbannad. Eller mest ledsen kanske. För helt plötsligt måste jag ha extra mycket hjälp och kanske rent av köra en annan övning eller en specialanpassad variant av övningen. Jag skiljer mig ur mängden. Och ingen människa gillar att sticka ut – på ett negativt sätt. Ingen vill känna sig sämst.

Så nu flyr jag CrossFit. Så jäkla synd. Istället för att bara skita i att jag inte kan utföra vissa övningar och bara ”Just do it” så tänker jag för mycket och oroar mig vilket leder till att jag missar en fantastisk träningsform.

Och nu bör jag ju ta tag i det här annars finns det kanske ingen större mening med det här inlägget.