Malmsten har i dagarna gått o köpt sig en fet mtb och idag åkte vi ut i skogen alla tre och visade Vallabanan. Ibland stannar vi till på knixiga partier och kör dom om och om igen för att sätta den optimala linjen. Efter ett varv åkte vi in till Gamla Linköping och tog en varsin glass och pratade lopp, banor och hur jädra roligt det är att cykla!
Kulig slänt att köra nedför. Nästa gång tar jag trappan!
Är det en grej man ska investera som tillbehör till sin cykel är det ett par bra skor. Oavsett om du kör SPD eller flats. Min cykling fick sig ett stort lyft när jag köpte riktiga skor med bra grepp och stötdämpning.
För dig som kör flats är förutom bra skor också ett par bra pedaler att rekommendera. Breda skarom va och ha såna där piggar så skosulan riktigt borrar ner sig. Det finns massor av olika märken att välja på i olika prisklasser och partisk som jag är tycker jag mina Shimano Saint är kanon. Kostar ca 380 kr paret hos bikester.se.
Sen finns det ju pedaler som kostar runt tusenlappen i olika fräna färger som matchar ramen, hjälmen eller frisyren men det är en annan femma.
En rolig bieffekt av heldämpad cykel är att det går att cykla flera dagar på raken. Benen skonas och behöver inte jobba lika hårt. Fredrik o jag tog en snabbis på Vallabanan. Det rör sig rätt mycket cyklister här nu. Förr såg jag mest snabba cyklister från Mera Lera men nu är det mest rekreationscyklister man ser i skogen. Känns toppenhärligt att träningsformen spridit sig som den har gjort den senaste tiden. När vi kom hem åt vi gräddglass med jordgubbar som jag köpte i Skeda tidigare idag.
Den här veckan är lite lugnare än tidigare veckor på jobbfronten. Har tagit mycket ledigt för att jag behöver komma ikapp med annat och för att kunna cykla mer förstås ;) På fredag åker jag upp till Nora på MTB-läger. Kommer hem på söndag kväll. På fredag är det mekskola och på lördag är det träning och mekskola hela dagen och på söndag är det träning och föreläsning med Åsa Erlandsson om hur det är att träna och tävla på elitnivå. Under helgen har man också möjlighet att göra en bikefit. Ser fram emot den här helgen!
Har länge känt att jag behöver ett par skor lämpliga för ändamålet. Att jag tidigare cyklat med (världens skönaste) Nike Free som jag även haft som jobbskor har inte riktigt klingat rätt. Jobbigt att borsta rent dom efter varje lerig runda liksom. Plus att jag läst att riktiga cykelskor ska ha så grymt grepp mot pedalerna. Jag beställde ett par FiveTen Freerider från rosebikes och idag hämtade jag ut dom i affären.
Dom känns rätt tunga och vadderade på foten (i jämförelse med Nike Free som väger typ luft) men väl på cykeln känns dom helt självklara. Jag gled inte av pedalerna en enda gång. De sitter som berget. Är hemskt nöjd.
Vi körde runt på vallabanan och mötte de här två killarna. Bekanta ansikten från Trek on Tour. Vi körde lite ihop och efter nån timme rullade vi hemåt. Svalt och skönt kvällsväder och helt snustorrt i skogen.
Det här blir ett väldigt snabbt utlåtande eftersom jag fick cykeln i torsdags och har hunnit cykla tre gånger på den. Det jag framförallt upplever som skillnad mot min gamla 26″ hardtail är hur mycket lättare den här rullar. Snäppet större hjul och bakdämpare gör att jag knappt känner av alla rötter på t ex Vallabanan.
Jag rullar lätt över stenar och sånt där jag annars kanske tvekar lite eller fastnar. Upplever min gamla cykel som kvickare då den accelererar snabbare och har kortare styre, men när man väl fått upp accelerationen på Gianten så är den snabbare både utförs, på flacken och nedförs. Den känns också tryggare på stigen och utförs. Cykeln känns lekfull och det märks att det är en ha kul och uppleva-hojj och inte en tävlingscykel.
Nu vill jag bara ut o köra varje ledig tid jag har om dagarna.
Vretabiken gick idag och jag var inställd på att köra fram tills igår. Dels har inte styret känts hundra och så har jag verkligen behövt en sovmorgon. Jag var inte heller särskilt sugen på att köra 27 km i Olstorp så jag sket i det och vi båda sov till 12 istället. Men helt cykellösa blev vi inte för det!
Vi mötte upp Tina och Erik för att köra på Vallabanan. Roligt att få visa Vallabanan, som är en väldigt omtyckt bana bland cyklister, för novisar. Banan är uppmärkt med röda markeringar på träd och kan vara lätt att missa om man inte är uppmärksam eller vet vart man ska starta. Det kändes som att de fick en häng på hur banan gick nu iallafall. När vi kört ett varv stannade vi till på Ragnar Dahlbergs café för lite fika. Sammantaget var vi ute i över tre timmar med en rulltid på kanske hälften.
Oh oh! Just det, klarade första hällen uppför ”peaken” på första försöket med nya hojen. Nu är det bara att fortsätta trampa och komma upp för resten.
Älskar Tinas old-school tatueringar!
Angående styret och det så har jag testat att skjuta fram sadeln ett par centimeter och det verkar ha hjälpt mot den här känslan av att hänga på styret. Nu känns allt nästan perfekt, förutom att jag tycker att styret är lite för långt. Det är 71 cm mot 64 på min gamla. Så kort vill jag nog inte ha det, men iallafall kapa ett par centimeter.