När jag tänker tillbaks på min tid som fotograf är det fotografierna jag tagit av lust och min dragning till att fånga naturen som betytt mest för mig. Bröllop och husfoto i all ära, det går inte att jämföra med skapande som helt och hållet kommer ur lusten att bara få skapa. Inga tidsramar, bara jag och min kamera.
Jag har fotograferat sedan gymnasietiden – det är 25 år sedan nu. Det började med en enkel kompakt digitalkamera som jag tog med mig till skolan varje dag. Jag tog varje tillfälle jag fick att fotografera något (helst utomhus). Det har varit ett av mina största intressen och jag har haft äran att arbeta med foto sedan 2013.
Några foton bär jag särskilt med mig från 2025.
Våren är den allra bästa av årstider för mig. Jag är svältfödd på intryck under hela vinterhalvåret, och när våren äntligen brister ut i all sin prakt kommer jag till liv. Ensam om denna känsla är jag knappast ensam om. Kameran följer som brukligt med mig ut i naturen för att förstärka känslan av livskraft. Jag tror jag hade med mig mitt Nikon 105mm/2.8 macro-objektiv just denna dag för att bland annat fotografera häggen. Det jag särskilt tycker om med denna bild är mjukheten och ljuset. Både skärpan och ljuset är soft och enligt mig ser detta nästan mer ut som en målning än ett fotografi.
Även vintern 2025 hade sina glansdagar. Här i början av januari möttes jag av ett osannolikt väderfenomen jag sällan skådat. Sol, dimma och frost på samma gång. Den dagen fotograferade jag några av mina finaste foton, inkl. den söta stjärtmesen!
Har du någon favorit bland dessa foton? Berätta!
Tack för att du läst!
