Browsing Category

Inlines

Inlines

Rull med sällis

Mötte upp Magnus och en tjej som heter Lotta vid golfklubben efter jobbet.

Vi åkte ut mot Malmslätt, tränade på lite översteg på en parkering där och fortsatte ut mot Vikingstad. Vi vände när asfalten började bli dålig. I början åkte vi spretigt men på slutet fick vi med lite klungåkning där vi turades om att dra.

Att åka inlines är verkligen gjort för sällskap, det är så mycket roligare att åka ihop med andra. Med 18 km i benen var vi tillbaka på Golfklubben. Somliga mer trötta än andra ;-) Om planerna går som förväntat ses vi igen för åkning ut till Ekängen på måndag. Bor du i Linköping och gillar att åka inlines – häng på vettja! Vi ses vid Cloetta Center kl 19!

Inlines

Lilla Aska tur och retur

Jag har ju inte varit så frekvent i min inlinesåkning, jag har liksom problem med utrustningen och strul lockar inte direkt till åkning.

Men idag var jag faktiskt sugen, strulet till trots. Så efter löpningen med mamma och lite fippel med skenorna åkte jag iväg till krematoriet i Lilla Aska. Jag har hört att det ska vara ganska så nylagd asfalt där. Det var 70-väg hela vägen, och visst var det fin asfalt! Berlin-kvalité till och med. Och vyerna var fantastiskt fina. Här skulle jag vilja ta en längre tur någon gång.

Den här turen slutade på strax över 11 km tur och retur. Fint!

Inlines, Löpning, Mountainbike

Att få ihop det – ett lyxproblem

Nej, jag får inte ihop det! Jag försöker möblera i huvudet och försöka förstå HUR jag ska få till både löpning, cykling och inlines varje vecka. Jag vill bara cykla hela tiden.

Det är frustrerande och skitläskigt att cykla mountainbike som nybörjare även om jag avancerat ett yttepyttesteg och andas hårt istället för att skrika när det kommer ett läskigt parti. Att cykla uppför en lång backe med en kant ser jag till exempel som nästan omöjligt i dagsläget. Dels tappar jag fart som gör att jag inte kommer någonstans när jag verkligen skulle behöva, men det handlar nog mycket om balans också. Man ska ju kunna stå helt stilla med cykeln och ändå inte behöva sätta ner fötterna. Hmm.. Jag får nog öva mer på det.

Något annat som jag tycker är grymt läskigt är när det är en skitsmal passage mitt emellan två stenar.
I dagsläget kommer jag typ inte emellan eftersom jag har vanliga pedaler som är så breda att de liksom stöter i och fastnar. Av den anledningen (+ att man får ett bättre rundtramp) funderar jag att sätta på spd-pedaler på min cykel, mtb-skor har jag ju redan. Det kanske är bra mentalt att sitta fast i pedalerna? Det kanske gör att jag vågar mer, samtidigt som det förmodligen gör grymt ont att ramla. Jag läste dock om en rutinerad mtb-cyklist som trots sin erfarenhet kör omkull på varje träningspass. Hmm.. Är det inte lite coolt med blåmärken ändå? Känns som att det här är en 50/50-fråga. Det kan bli bättre men också sämre. Jag hatar nämligen att slå mig. Jag försökte bli bra på aggressive-inlines (åka i ramper och sånt) för många år sedan men dunsade i svanskotan i en betongpark som gjorde så djävulskt ont att jag lade det på hyllan. Men om spd-pedaler får mig att våga mer, att hålla högre hastighet så tar det mig snarare framåt än bakåt. Att cykla långsamt över bök är oftast sämre än att köra fort. Hjulen åker bättre över hindren med högre hastighet och det blir inte lika stötigt och hoppigt.

Ja ni ser ju, jag kan inte ens skriva ett träningsinlägg utan att nämna mtb. Jag är hooked! Jag har Cykelvasan 45 km att träna inför samtidigt som jag har Berlin inline marathon i slutet av september som jag förmodligen behöver träna mer inför. 42 km inlines är liksom jobbigare än 45 km cykling. OCH! Jag är skadefri från löpningen vilket borde innebära att jag springer i skogen som en galning. Men gör jag det? Nej! Nu blir det bara 1-2 pass i veckan. Och styrketräningen där jag vill få till 2 pass i veckan, eller åtminstone ett. Och sen vill jag även hinna med att umgås med vänner, ha filmkvällar, fotografera osv.

Hur tänker ni när ni planerar er träning för kommande vecka, månad?

Inlines

Formcheck

Karlstad stadslopp är nästa helg så jag körde snabbdistans för att checka av formen.

Den känns inte helt hopplös men egentligen hade jag velat ha tränat mer inför loppet. Det har varit svårt att få till någon åkning då jag tappat åkglädjen lite grann. Det har varit lite väl mycket strul nu den senaste tiden. Är det inte krampkänningar och mjölksyra här och var så är det något annat.

Vi får se om det hinner ändra sig på en vecka!

Inlines

Ett fint skitpass

Ibland har man riktiga skitpass. Idag var ett sådant.

Utrustningen strulade och min motivation var körd i botten. Det enda som höll mig från att kasta mina inlines åt fanderns var det faktum att jag hade Fredrik springandes vid min sida. Det var det enda fina med dagens runda, och solnedgången förstås. Myggen och knotten hade vi kunnat klara oss utan.

Jag tog med mig lilla Lumixen som jag inte fotograferat med sedan jag skaffade systemkameran, men den tar fina bilder trots att den har ca 4 år på nacken.

Inlines

Mesigheten. Prestationsångesten.

Den här värmen alltså. Jag svettas floder när jag cyklar hem från jobbet och igår var jag allt annat än sugen på att ge mig ut och åka inlinesintervaller. MER svett liksom?! När temperaturen väl blev behaglig ville jag hellre titta på semifinalen av Eurovisionsschlagerfestivalen, så det gjorde jag.

Sen ångrade jag mig lite.

Jag känner mig lite mesig just nu. Att träna inför Karlstad betyder att jag verkligen vill någonting, men tänk om jag misslyckas? Tänk om alla andra åker ifrån mig på startlinjen?

Min prestation ska helt plötsligt mätas och då känner jag mig inte så kaxig.