Mountainbike

Surrade runt i en timme i skogen i det mest fantastiska ljus. Skogen börjar vakna till liv! Likaså jag.

Tog det väldigt lugnt idag. Jag hetsar lätt fram och vill vara snabbast och bäst, men det är ju faktiskt när man släpper alla krav som det är som allra roligast att cykla. Tog mig fram i lugna mak och kände vilket fint flyt jag fick in. Det gick inte fort, men det kändes som att jag kunde vara där i skogen hela kvällen. ♥

Å så en liten film på det:

Branta drops kan vara ganska läskiga. Och nu är ju inte jag något proffs alls, jag vågade ta mig nedför den här droppen förra säsongen liksom.. Och det går lååångsamt.

Vad är det egentligen man är rädd för då?
Flyga över styret.
Flyga över styret.
Och flyga över styret.

Det är här det fina med förflyttning av tyngdpunkten kommer in. Genom att lägga tyngden baktill på cykeln genom att luta sig bakåt minskar risken för att du och cykeln blir framtung och du, olyckligtvis, skulle flyga över styret. I vissa fall får man flytta tyngdpunkten långt bak genom att ”sätta sig” bakom sadeln. Om det är riktigt brant alltså. Som den här killen:

Ett annat smart tips är också att titta framåt, förbi hindret. Håll blicken högt! Hur ser vägen ut nedanför? Vart ska jag ta vägen sen? Det är ju ingen idé att susa nedför en knivig backe och sen krascha in i ett träd menar jag.. Dessutom, om man inte fokuserar och fäster blicken PÅ hindret är det lättare att ta sig förbi det.

Helst ska man ju ge fan i att bromsa också (farten är din vän), men det gör jag ändå.

När du övar på sådana här svåra/läskiga partier – Åk gärna med en kompis eller en cykelklubb, som kan visa dig hur du kan göra. Om du ser att någon annan kan så är det lättare att förstå att du också kan, om du bara får lite guidning och skrämmer iväg hjärnspökena :)