Vid Sturefors strax utanför Linköping finns en djungelliknande plats som heter Vistkärret. Här igenom går en lång spång över de fuktiga markerna. Fredrik och jag var här i början av juli 2024 men jag har inte lyckats blogga om det förrän nu. Vandringen är inte lång, kanske nån kilometer, men det är som att kliva in i en annan värld!
Glöm inte att besöka plattformen när du ändå är i krokarna, här är det finfin utsikt över vattnet och man kan få se en och annan fågel. Ta med kikaren! Vid idrottsplatsen finns också grillplats och badplats som är väldigt uppskattat.
Solen! Wow vad du lyst med din närvaro denna helg! Är så tacksam för utomhusvistelser som dessa.
Getåravinen ligger i Getå naturreservat strax nordost om Norrköping. Det är en helt makalös plats som lockar fram både det meditativa och det lekfulla hos mig. Mängder av stenar och stockar att klättra och balanserna runt på. Vatten som porlar där man kan se olika fiskar om man har tur.
Fredriks brorson Tim och vi åkte till Getåravinen igår. Det är alltid så roligt att ta med honom till nya platser. Fredrik och jag har varit här två gånger tidigare, och alltid under vinterhalvåret. Kanske för att vi misstänker att det kryllar av mygg på sommaren?
Det finns en vandringsslinga på ca 4 km här, och vill man så finns det även en avstickare upp på en utsiktsplats med härlig utsikt över Bråviken. Tack vare Cornelia som driver sidan litemerarosa.com fick jag nys om denna avstickare (se markering på karta längst ner i inlägget). Här väntar några hundra meters stigning och en rejäl pulshöjning, men det var väl värt det!
Just nu är leden dock inte underhållen och därför ligger det mycket fallna träd över spänger. Men är man lite smidig var detta inget problem tyckte vi!
Borghamn Strand ligger beläget precis norr om Omberg söder om Vadstena. Här finns ett hotell med rum eller stugor, ställplatser, ett café och restaurang, en bastu på piren att hyra mm. Fredrik och jag doppade oss i Vättern här när vi cyklade Omberg runt i somras, och vi har även kallbadat här och hyrt bastun en vinter.
Borghamns äldsta näring, kalkstensbrytning, är 900 år gammal. Detta kan man läsa på Upplev Vadstenas hemsida:
Stenbrottet upplevde sin storhetstid på 1800-talet med byggandet av Göta Kanal (1810-1824) och Karlsborgs fästning (1821-1909). För att kunna transportera den stora mängden sten krävdes dock en hamn. Någon naturlig hamn fanns inte, bara en brygga närmast Omberg så en ny hamn (”Borghamn”) anlades mellan 1810 och 1827. Under den tiden skapades även den omfattande bebyggelsen i hamnområdet på påfyllt kalkstenbrott. Ytterligare utvidgningar av hamnen genomfördes även under senare år.
Atmosfären en sån här höstdag i oktober var precis vad jag och Fredrik behövde. Stillheten och tystnaden. Vi bodde i ett ljust fint rum i byggnaden Husmor som är den gula byggnaden som ni ser här nedan. Vi hade tillgång till gemensam dusch & toalett och ett kök. Det var nog bara vi och ett par till som bodde här så det var väldigt tyst och lugnt.
När vi hade checkat in tog vi en promenad och upptäckte Bockakyrkogården. Här ligger de 80 själar i anonyma gravar av avlidna straffkommenderade stenbrytare från tiden då ”sten födde Borghamn”. De som begravdes på fångkyrkogården kom från andra delar av landet och saknade anhöriga som kunde, eller ville, resa ett minnesmärke över dem.
Vårt rum för natten
Vindstilla och tyst
En häftig sten vi hittade på stranden
Vackra gamla ekar vid Bockakyrkogården
Grinden in till Bockakyrkogården
Hålebergets Naturreservat
När vi vaknade på lördagsmorgonen låg vi kvar i sängen en stund, jag skrev dagbok med fönstret öppet och hörde fåglarna utanför och såg björkens löv rassla i vinden.
Vi begav oss norr om Motala efter utcheckning, för att besöka Hålebergets naturreservat. Här finns två vandringsslingor (0,7 och 2,1 km) varav den längre innefattar vidunderlig utsikt över skog, mark och vatten. 235 meters höjd på den högsta punkten!
När vi nu besökte Håleberget var det mulet och ganska dimmigt, men man kunde ändå se Vätterns vatten längst bort även om det var ordentligt svårt att fånga det med kameran. Vandringen är krävande då det är rejält kuperat. Men belöningen man får högst upp är fantastisk!
