För ett par dagar sedan var hela skogen snöbeklädd. Jag passade på att inspektera skicket på mtb-banan och såg idag till min förtjusning att snön är borta från de flesta ställen! Lite geggigt, men absolut åkbart utan dubbdäck som jag inte har).
Horray!
Fem plus idag! Grader alltså. Snäppet för varmt klädd mot slutet av passet. Hade starka ben, men halsen pep av ansträngningen. Det är en lång väg tills jag orkar springa mitt vanliga varv i skogen igen, men man måste ju börja någonstans :)
Tanken var att springa premiären för Linköping halvmarathon i juni. Det är att sikta väldigt högt och jag tror inte att jag kommer komma i halvmara-form tills dess. Men även om jag inte kommer kunna springa loppet så har jag ju iallafall kommit en bra bit på väg.
Mitt humör och min energi går upp och ner mest hela tiden och efter att jag blev frisk från min jobbiga förkylning hade jag massvis med roliga fotojobb och jobbade mellan 12 och 16 timmar varje dag. Jag var inne i en bubbla och hade massvis med idéer för mitt företag. Jag tränade ingenting under den här perioden utan fick liksom energi från allt kul jag gjorde. Nu känner jag mig som en urblåst ballong lite grann.
Jag har tittat på den danska serien ”Receptet på lycka” på SVT Play och har fått inspiration. Det handlar om fyra tjejer som alla äter antidepressiv medicin, men som under en period ska trappa ner på medicinen och förhoppningsvis mota sin depression med andra medel än piller. Bland annat är det mycket fokus på fysisk aktivitet och att kliva ur sin comfort zone för att stärka sig själva.
Så här står det på SVT Play:
Vägen till lyckan utan lyckopiller, hur ser den ut? Fyra kvinnor som är fast i att äta antidepressiv medicin ska med hjälp av hälsocoacher istället testa en kombination av terapi, träning och dieter som lösning på sin depression. Stress och det moderna livets utmaningar har markant ökat antalet drabbade av depressioner. Antidepressiv medicin har varit framgångsrik för att hejda en utbredning av depressionssjukskrivningar, men samtidigt tror nu många läkare att medicinerna används i för hög grad.
Se Receptet på lycka här.
Jag stack ut i skogen och sprang för första gången på länge och känner mig nu faktiskt lite piggare. Träningen ÄR ett viktigt inslag i mitt liv. För det stärker mitt psyke att känna att jag klarade av att springa uppför den där backen eller att cykla nedför den där läskiga hällen.
Jag älskar min mössa från Craft med renar på. Nu har jag en till snygg mössa att ha i vinter :) Tack Craft!
Han är så fin lilla T! Tyvärr är Mini lite hårdhänt när han ska visa vem som bestämmer så lilla T har lite revor här och var. Håller dom under uppsikt så det inte blir större skador. Annars är det normalt vid ihopsättning av hanar att det gruffas och tjafsas.
Just nu ligger han inlindad i en handduk i min famn. Tänker börja tidigt med att vänja honom vid mig så han är lättare att få tam :)
Jag gick upp klockan 6 idag för att bila upp till Hallsberg och hämta den här sötnosen som kom med tåget från Boden <3 Han är en skinny, men är lite överbehårad för tillfället. Bara fem veckor gammal.
Jag tror han ska få heta Thorsten.
