Det här är en led jag aldrig tidigare gått. Har cyklat eller besökt vissa ställen, men aldrig gått hela vandringsleden. Den är ca 6 km lång och jag hittade den på naturkartan.se Vi hämtade Roxie och så körde vi ut till Landeryds golfklubb och började leden därifrån. Vi gick den medsols.
Leden börjar genom en skogsdunge/hage där det sommartid går betesdjur, så tänk på att ha ev hund kopplad. Nu gick det inga djur här men vi har ändå alltid Roxie kopplad då hon gillar att jaga bland annat ekorrar och rådjur. Inne i skogsdungen finns lämningar från järnåldern. Efter en bit kommer man till Stångån där det finns en fin träbro över vattnet som tar en till Landeryds kyrka.
Här efter följer en rätt tråkig bit på asfalterad bilväg (som inte var särskilt trafikerad när vi gick här) innan man kommer förbi Slattefors magasin och svänger ner mot Slattefors slussar. Här kan man gå ner till vattnet på båda sidor och äta medhavd picknick!
Efter Slattefors går man sedan längs med golfbanan ända tills man kommer tillbaka till parkeringen igen. Vi gick lite fel på ett ställe och vår runda slutade på 6,5 km totalt. Med många fotostopp, hundsniffande och lite felgående tog rundan för oss ca två timmar. Men ska man inte fota och hålla på så tar den nog 1:15-1:30 timmar att gå.
Leden är över lag väldigt enkel att ta sig fram på. Mestadels går den på breda grusvägar och en bit på asfalterad väg. Nästa gång tar vi den nog motsols så sista biten var rätt trist att gå, då har man det roligaste framför sig :)
Klicka här för mer info om leden och karta!
I lördags (4 september) drog vi söderut neråt Småland för att besöka Isaberg Mountain Resort. Sist vi var här var för kanske 6-7 år sedan och då fanns inte den liftburna cyklingen utan vi fick nöja oss med några XC-slingor, en pumptrack och några dirt-jumps. Idag är Isaberg någonting helt annat! Här finns, förutom liftburen cykling nedför berget, höghöjdsbana och till och med rodel.
Fredrik hade på förhand hyrt en e-mtb via Isabergs hemsida. Liften går bra att åka i med e-mtb om man lyfter på cykeln själv. Min cykel väger 23,5 kg och att tajma pålyftningen med den vikten kändes som en för klurig uppgift så vi cyklade upp på toppen istället. När vi väl hade förstått hur vi skulle ta oss upp var det en ganska enkel uppgift även om jag fick ha turbo-läget på.
Först ut körde vi den allra enklaste flow-leden utförs – Pelikanen. Det är en grön led som passar typ alla. Rullbara små hopp och berms. Dock var det rätt slitet på hela banan, räfflor hade bildats och det blev inte den smoothe ride jag har föreställt mig.
Efter det tog vi ett par varv i pumptracken och eftersom jag försöker lära mig att hoppa så tog vi oss an den lättaste hoppleden också. Den innehöll flera berms och fartfylld åkning. Några hopp också givetvis. Perfekt övning för kurvtagning. Här körde vi säkert 10 varv, det var så kul! Tyvärr vågar jag inte riktigt comitta att hoppa utan bromsar in innan hoppen, men också det ska väl lossna nån gång?
Efter det körde vi en grön XC-slinga som var riktigt flottig och härlig. Tror den hette White Duck. Kan tänka mig att barnfamiljer (eller de med barnslig smak) gillar den!
Vi tog oss upp på berget en gång till för att köra den nyaste blå leden – Albatrossen. Den här är lite svårare än pelikanen men fortfarande lätt. Lite fler småhällar och sten på en annars flowig led. Precis i min smak! Gillar inte helsläta banor, det måste hända något. Gärna lite lagom stenigt och rotigt. Var alldeles lycklig när vi kom till foten av berget efter att ha kört den.
En blå XC-slinga fick avsluta vår vistelse – Pink Lady. En ca 8 km slinga runt sjön. Viss del asfalt tyvärr, men å andra sidan gjorde det att stigarna blev så mycket mer välkomna! Riktigt fin slinga med en del rötter på sina ställen, ett par rejäla backar och en hängbro!
Vi hade en riktig kanondag i Isaberg och nästa gång kanske jag vågar mig på en röd led nedför berget?
Var ligger Isaberg Mountain Resort?
Isaberg Mountain Resort ligger i Gislaveds kommun söder om Jönköping. Från Linköping tar det strax under två timmar att köra med bil. Det finns gott om parkeringsmöjligheter (kostar pengar) och har man husvagn eller husbil finns även en camping.
Trailpass och Bikepass
Trailpass löser man för att få cykla på området och det kostar 105 kr för en vuxen. Ska man sedan nyttja den liftburna cyklingen löser man ett bikepass på förhand online för 310 kr för en vuxen.
Hungrig?
Fika köpte vi från en fika-vagn som var uppställd på området. Jag köpte belgisk våffla med vaniljglass och jag som annars inte gillar våfflor älskade denna! Det måste vara mycket socker i smeten för den smälte i munnen. Mums! Det fanns också toast, proteinbars och läsk att köpa.
En stor restaurang som serverar lagad mat finns också på området. Man behöver inte gå hungrig :)
Liften upp till toppen! Den når man genom att ta sig förbi campingen
Albatrossen – riktigt rolig och flowig led!
Belgisk våffla med vaniljglass och en Nocco – himmelskt gott!
Hopplederna, ungarna var helt galna här! :D
Blå XC-slinga – Pink Lady
Älskar såna här features! En hängbro över ett vattendrag <3
Tittade nyligen på ett avsnitt av Vetenskapens värld på SVT Play som bland annat handlade om hur man kunde boosta sitt välbefinnande. Att utföra fysisk träning ökade blodtillförseln till hjärnan. Kanske föga förvånande. Men att samtidigt koncentrera sig på något ökade blodtillförseln till hjärnan ännu mer. Det var nytt för mig! Jag tror en anledning till varför mountainbike bara ökar i popularitet för varje år som går är just detta. Många finner att de mår bättre av att cykla i skogen. Att cykla och samtidigt lösa problem i form av att hitta rätt spårval, ta sig förbi knixigheter och nedför branta hällar tror jag är kanon för välbefinnandet. Iallafall är det så för mig :)
Idag visade vår kompis Takeshi oss enduro-spåren som går vid Ågelsjön utanför Norrköping. Det är inga uppmärkta spår men de är väl uppkörda och riktigt utmanande emellanåt. Takeshis kompis Marcus hängde också på, och vi stannade vid svårare partier och övade. Det är viktigt att kolla eventuella hinder och hur man ska ta sig an dem när man kör på nya ställen. Vissa drops var till exempel inte rullbara och då gick jag av cykeln och ledde den nedför. Det funkade också fint! Medan jag på andra ställen kände mig modigare och kunde utmana mig.
Riktigt fin skog är det här vid Ågelsjön och en helt annan terräng än den man finner i Linköping. Jag skulle säga att man behöver vara en van cyklist för att köra här. Takeshi är en rutinerad enduro-cyklist och han kunde spåren väl och visste vad som kom hela tiden. Fredrik fick kämpa med sin XC-cykel, och det GÅR ju att cykla med en sådan cykel men det underlättar och är förmodligen mycket roligare med en trail- eller endurohoj.
Vill man veta var exakt vi körde kan man kika på min loggning på Trailforks från idag, klicka här.
Vilken dag det varit! Malin och Josef träffade jag första gången 2019 då de hade planerat att gifta sig 2020, men så kom Corona och ställde till det. Så de skjöt upp bröllopet till i år istället. Och det blev så himla fint! Det kändes näääästan som ett bröllop innan Corona. Så skönt för dem.
Just Brunneby musteri valde brudparet då brudens far är arkitekt och ritat byggnaden till Brunneby musteri. Häftigt!
Här ser ni en liten del av bilderna jag tog under dagen. Musteriets gårdsbutik har öppet måndag-fredag kl. 10-18 och lördag-söndag kl. 10-17 om ni är sugna på ett besök.
Då och då kommer man över en SÅ fin lägenhet med en sån ljuskvalité som bara flyyyter in genom vartenda fönster. Den här bostaden var en DRÖM att fotografera. Härligt att komma tillbaka från semestern såhär ju! Jag smygstartade med jobb redan förra veckan, men hade så få fotograferingar så det kändes nästan som att jag hade en veckas extra ledigt.
Förra helgen fotograferade jag ett bröllop på en gård, utanför Vadstena, med strandtomt. Ska visa er bilder från det bröllopet sen! Nu i helgen fotar jag ytterligare ett bröllop i Brunneby som ligger vid Ljung mellan Linköping och Borensberg. D R Ö M bröllop! Har alltid velat fota därute!
Idag åkte vi till Kumla och besökte utställningen ”Konst På Hög” uppe på Kvarntorpshögen som är en slagghög av aska från oljeutvinningen som gjordes här under andra världskriget. Fredrik hade ingen aning om vart vi skulle när jag körde norrut upp mot Närke. Kumla ligger inte så fasligt långt från Linköping, 1,5 timmes bilresa så är man framme!
Till Kvarntorpshögen är det lätt att hitta, det finns tydliga skyltar. Man kan parkera bilen nedanför och ta den 200 meter långa trätrappan upp som består av 427 trappsteg eller ta bilen upp till toppen. Vi tog trappan!
Överallt finns varningsskyltar om ”hett område” där man inte får beträda och där det fortfarande ryker varm ånga ur marken. När vi kom upp började det regna, regnjackorna åkte på. Men efter ca 10 minuter slutade det och solen tittade fram.
Här uppe på Kvarntorpshögen finns ett trettiotal konstverk att kika på och en fenomenal utsikt! Varje år tillsätts ett nytt konstverk vilket gör det intressant att återkomma hit. Är man hungrig så också ett café som serverar glass och focaccia.
En annan häftig grej är att det finns cykling här på sommaren! Det går en ankarlift upp och sen kör man downhill ner. På vintern åker man skidor. Vi tog inte med våra cyklar idag utan ville bara njuta av konstverken och utsikten. Jag fick nästan lite Höga Kusten-vibbar här ute med utsikt över träd och sjöar.