Den senaste tiden har jag filat mycket på min teknik i knäböj. Jag har läst böcker och kollat på internätz och låtit Fredrik filma mig när jag böjer för att se hur det ser ut.
Före
Såhär har jag knäböjt sedan jag fick upp ögonen för övningen. Jag är vig och kommer djupt ner i bottenläget. Men som man kan se tappar jag anspänningen i kroppen i bottenläget precis som att jag bara ska sätta mig på huk. Det har inte gjort övningen tyngre, men däremot har jag ibland känt att jag fått ont i vader och smalben efter att ha knäböjt.
Efter
Jag går inte ner lika djupt i bottenläget, men i gengäld behåller jag anspänningen och slipper få ont. Första repetitionen studsar jag till lite grann (ibland glömmer jag bort mig), men över lag känns det här mycket bättre.
Edit: Många tror att lyfta bara är att lyfta, men det är massor av teknik iblandat. Jag testar, utvecklar och lär mig nya saker hela tiden. Just idag har jag fått lära mig att det är normalt att tappa spänningen i benen när man böjer ”ass to grass”.
Och jag har fått feedback från andra om mina knäböj och jag lutar mig lite för långt fram vilket gör att vikten hamnar mer framåt på foten istället för bak, det är ingenting jag känner av men jag genom att göra en mer upprätt böj tror jag det kommer lösa sig naturligt. Ett par lyftarskor skulle förmodligen hjälpa också. Knäna sticker iväg framåt (här måste jag tänka på att trycka ut knäna redan från början) och min ”vertical bar path” är lite svajig vilket förmodligen beror på de saker jag nämnt här. Så nu har jag massor mer att tänka på! :)
