Skaffade oss de här lamporna för skogscykling i mörker och har varit väldigt kass på att testa. Men så ikväll kände vi att det var dags. Vi hade laddat lamporna innan, men när vi skulle se att de funkade hade den ena laddat ur på nåt mysko vis. Så vi fick sätta den på laddning och vänta i 30-40 min och stack ut med en hel- och en halvladdad lampa.

Fästet till lampan var väl inte helt optimalt med ett kardborreband som satt fast i en platta som man fäste själva lysanordningen i. Lindade kardborrebandet lite kors och tvärs genom hjälmens ventilhål för att få den att sitta fast ordentligt. Och det var faktiskt en väldigt bra lösning för lampan satt fast fint på huvudet. Den väger nästan ingenting så jag märkte inte av den. Batteripacket hade jag i en ficka bak på byxorna.

Lampan har tre lägen: starkt, halvstarkt och blinkande. Det starkaste läget räcker ca 1,5 timmar innan batteriet är urladdat. Men det halvstarka läget räcker gott och väl.

Det var skojsigt att cykla där i mörkret med ett kraftigt avsmalnat synfält. Det blir liksom tunnelseende. Schysst för mig som oftast mentalt tar slut innan en backe för att jag ser hur jobbig den är. Nu såg jag inte hur branta eller långa backarna var och kunde därmed vara mer i stunden när jag cyklade. Lyckades med en liten vurpa på ett halt ställe, landade i en lövhög så ingen fara på taket. Har ju faktiskt varit riktigt snålt med vurpor sedan kraschen.

På Vallabanan har man satt upp små reflexer så det är lätt att hitta. Tummen upp!

Vilan verkar ha gjort gott för formen också, kände mig inte lika flåsig och hade mer tryck i benen. Eller så var det chipsen på festen igår ;)