Outdoor, Vandring

Ingebo Hagar, Vimmerby

Vi lånar Trassel över några dagar och när vi har henne tycker vi det är mysigt att vara ute i naturen med henne. Vi tänkte att vi ville upptäcka något nytt! Vimmerby stod på listan så Fredrik sökte lite på nätet efter vandringsleder i Vimmerby-trakten. Min farfar bor också i Vimmerby så vi tänkte vandra först och spontanbesök hos honom efteråt :)

Ingebo Hagar är en bondby där historien går tillbaka till 1600-talet. Om sommaren finns här ett café, men eftersom vi är inne i oktober nu var det stängt. Men förutom det finns också några kortare vandringsleder. Vi valde den längsta på 4,2 km. Vi gick förbi hagar, och in i skogen en bit där vi såg stenrös och en del svamp. Vi kastade pinne med Trassel och jag frös lite till och från. Luften är så kall nu! Det blev kallt så snabbt den här hösten.

Lupiner i oktober!??!!
Här tyckte Fredrik det var ”Windows-bakgrund-vackert” :D

När vi nästan var tillbaka till starten så gick vi genom en fårhage. Såklart var jag tvungen att gå fram och hälsa på ett får. Jag fick stå och klia och krama fåret ganska länge (älsk!!) och sen kom hela flocken och följde efter mig, Fredrik och Trassel till grinden. De var så söta! :D

Vi klämde lite på de andra djuren på gården, bland annat en liten killing som lät kul, och tyckte att det här var en finfin avslutning på en vandringsrunda!

Vi åkte hem till min farfar som föga anade att vi skulle komma idag. Han blev så glad!

Mountainbike

Sya Trail MTB 2019

Vet knappt vart jag ska börja. Körde Sya Trail MTB 10 km idag och det var nog det mest pulshöjande jag gjort på hela året!

Men vi tar det från början.. Ända sedan fjolårets lopp så har jag längtat tillbaka. Det var sjukt tufft då med då jag körde slut på energin typ 6 km in men kom ändå tvåa! I år var konkurrensen hårdare med fler anmälda, men jag klagar inte! För det är kul när framförallt fler tjejer ställer upp i lopp.

Sya Trail MTB är en del av Sya Trail Day. Man kan på förmiddagen springa och på eftermiddagen köra mountainbike. Eller välja en gren. Jag körde MTB, som vanligt.

Jag gillar det här loppet för det är litet och gemytligt, Sya är en pissliten (men vacker!) ort mellan Mantorp och Mjölby som har en egen skidstadion med midsommarskidåkning varje år. På riktig snö alltså! Man sparar snö från vintern och så kör man på midsommarafton.

Jag gillar också att man kan välja två distanser; 10 km eller 32 km. Jag efteranmälde mig på plats till 10 km. Tycker 10 km är en bra distans för mig som inte gillar att hålla på att cykla hårt i timmar. Jag värmde till och med upp innan starten kl 13:30. Det gjorde jag knappt i fjol.

Nytt för i år var att 10 km gick på en slinga, istället för att man kör två varv på en 5 km-bana som man gjorde i fjol. Masstart 10 och 32 km. Start på gräs. Inte optimalt för mig. För mjukt. Nästan direkt kom en superbrant backe där alla hoppade av cyklarna och gick uppför. Sen in i skogen varvat mellan smala stigar och bredare grusvägar. Det gick fint ungefär halvvägs in. Blir så meddragen av andra cyklister att jag liksom kör utan att känna efter. Kände mig ganska stark. Men jag märkte att jag cyklade på typ 90% av maxpuls. Kraschade på ett ställe där det var geggiga rötter, halt. Slog i knät och det kom blod. Sadeln sned, men fortsatte ändå.

Fick gå i ett par backar pga energin slut. 6 pers cyklade om mig i sista backen. Då var jag nära att börja gråta. Men jag bet ihop. Kom i mål på typ 38 minuter enligt min klocka. Officiella tiden låg på 43. Var helt död! Kollade Strava efter och jag hade legat på högsta pulszonen (pulszon 5) 64% av loppet. Resterande låg jag i pulszon 4.

Det var länge sen jag pushade mig själv så hårt. Och även om jag inte var snabb och fick gå av cykeln några gånger så är jag glad att jag kunde pusha mig själv. För när man varit nära utmattning flera gånger de senaste åren så har jag inte kunnat träna så pass hårt. Nu kunde jag det, och det gör mig glad! Det är min största vinst idag! :)

Kul med stort deltagande! Att snacka cykling med folk efteråt är halva grejen med lopp ju!
Bra uppladdning timmen innan start :)
Tankar

Köpstopp

I våras hade jag en månads köpstopp. Det kan låta som en kort tid men för mig var det ett bra startskott. Jag är verkligen en sådan person som älskar att köpa kläder och inredning impulsivt. Så mycket att jag ibland inte tänker mig för och så använder jag inte grejen jag köpt. Den står i ett skåp och sen kanske jag åker iväg med den till återvinningen. Jag handlar alltså grejer som jag sen åker iväg med till tippen. Sånt otroligt slöseri med tid!

Lyssnade på podcasten Bortom Ekorrhjulet i bilen på väg hem från Höga Kusten igår och det handlade om just köpstopp. Där intervjuades en kvinna som haft köpstopp i 3,5 år.

Mitt köpstopp i våras var dock en mildare form än att sluta handla grejer helt och hållet. Jag tillät mig själv att köpa EN ny grej och jag fick köpa grejer på loppis/begagnat. Det resulterade i att när jag hade behov av någonting nytt så gick jag till begagnatmarknaden först för att se om det fanns där. Fanns det inte där sket jag i det, om inte saken var så viktig för mig att jag hade denna som mitt enda inköp den månaden. Det fick mig verkligen att tänka till på vad jag verkligen behöver. Jag fick också längta mer efter grejen. Och det tror jag är bra i det här otåliga samhället med direkta belöningar.

Det är inte shopping jag vill fylla mitt liv med. Det finns andra saker i livet som är så mycket viktigare och roligare. Och genom att inte gå på stan o handla grejer eller nätshoppa frigör man tid för det andra som är viktigare. För mig har jag upptäckt att jag kan cykla oftare än vad jag tidigare gjort då jag sänkt kraven på mig själv där. Kroppen pallar ju inte att cykla svinhårt pass efter pass. Så när jag upptäckt att jag faktiskt inte behöver ta i som ett svin jämt så blev cyklingen också roligare för mig. Och jag har upptäckt att jag nog egentligen kan ägna mig åt långdistanscykling bara jag ger det lite tid. Och det öppnar ju upp för en massa nya spännande äventyr :D

Har du haft köpstopp? Hur gick det för dig?

Höga Kusten 2019, Outdoor, Vandring

Upp på Skuleberget, Upp på Skuleberget har jag en vän!

En sak jag tror Fredrik och jag har gemensamt är att vi vill känna wow! när vi är ute och flänger. Det är också därför vi vill uppleva saker när vi reser, det funkar liksom inte att boka en charter och bara ligga och vila upp sig vid en pool i en vecka eller två. Vi vill uppleva! Vi vill se och vi vill upptäcka. Varje resa blir mödan värd om vi får uppleva wow! tillsammans.

Att det skulle komma ett stort wow! uppe på toppen av Skuleberget kunde vi ana med tanke på utsikten vi hade från Slåttdalsberget i fredags. Nu skulle vi ”bara” gå raka vägen upp på toppen. 2,5 km enligt Höga Kusten-stigen med blå markering som utgår från Friluftsbyn. Vill man kan man ta linbanan upp men den var tydligen avstängd den här säsongen.

Det började väldigt brant in i skogen, men snart blev det lite snällare. Inne i skogen såg vi vår allra första tofsmes som satte sig bara ett par meter från oss. Det var en väldigt fin upplevelse.

Vägen upp hade nästan hela tiden fin utsikt över Docksta och havet. Efter lite över en timme var vi uppe vid Toppstugan där man kan äta en bit mat om man är hungrig. Jag köpte en burk Cola Zero och Fredrik en kopp kaffe. Vi satte oss sedan och tittade på utsikten.

Här börjar äventyret!
Utsikt över Docksta med sin fina kyrka
Utsikten var gratis

Har inte varit här under sommaren men jag måste säga att för egen del var det alldeles perfekt att vara här nu under hösten. Vädret har varit fint och temperaturen mild. Jag är trivs inte i gassande sol så jag föredrar att vandra på vår eller höst.

De flesta gårdsbutiker och sommarcafér har stängt för säsongen, men det gör å andra sidan att man inte behöver trängas med så många andra turister.

Höga Kusten 2019

Västanåfallet

Varför: Vattenfall är kul!
Var: 62°44′05″N 17°24′55″E

Vi läste att ett av Sveriges största fanns i närheten så vi pallrade oss dit för att se om det var lika coolt as seen on internetz. Över 90 meter är fallhöjden tydligen. Fallet är ett så kallat kaskadfall där vattnet faller utför klippavsatser. Vattnet rinner ut i Mjällån.

Vid fallets avslutning drevs fram till 1867 Västanå Järnbruk och flera byggnader är sedan dess bevarade. Bland annat smedjan på bild längre ner. 1978 blev fallet och området omkring på 7 hektar ett naturreservat.

Bästa: Det var högt! Och maffigt.
Sämsta: Ingen strömstare :(

Coolt att jag lyckades ta en sån här bild med handhållen kamera. Bildstabiliseringen i mitt nya Tamron 24-70 gör det den ska minsann :D
Höga Kusten 2019

Själevads kyrka

Var ju bara tvungen att sladda in till Själevad efter att jag läst att en av landets tjusigaste kyrkor finns här. Och faktiskt. Enligt internet ska just detta vara en av Sveriges vackraste kyrkor. Och 1998 blev den till och med utnämnd till den allra vackraste av dem alla av tidningen Året runts läsare. Bara en sån sak!