Outdoor

Höstmånad

Jag vet att alla säger det. Men hösten ÄR min favoritårstid. Och jag vet att vissa sa det i slutet av augusti. Nej, oktober är höst för mig. Speciellt har jag sett fram emot den här hösten efter den sjukt varma sommaren. Och jag älskar att få ta på mig vandringsbyxor, skorna, jackan o buffen och få ta med mig Trassel-vovven ut i naturen och se på hennes pigga steg fastän hon är 10 år.

Rosenkällasjön var fylld av svanar och gäss. Det var bitbvis ett jäkla kackel. Och några kor som var väldigt nyfikna på andra sidan sjön. Allt var asfint och gött förutom att jag fått en ögoninfektion så några fler närbilder på mig lär ni inte få se!













5 oktober, 2018 by
Mountainbike, Tävling

Sisten i mål får silver!

Fotade bröllop i 8 timmar igår och hade inte så mycket förväntningar på dagens race. För det är svårt att äta tillräckligt när man är iväg och fotar bröllop då man sällan har så många stunder att sätta ner kameran och ta en paus. Men jag vaknade pigg rätt tidigt idag och starten i Sya (en liten fin håla mellan Mantorp och Mjölby) för 10 km gick inte förrän kl 13:15.

Sya Trail alltså. För de som ville kunde man springa på förmiddagen och cykla på eftermiddagen. Några olika distanser att välja på. 10 eller 32 km mtb. Kände att jag inte skulle palla att riva av 32 km bara sådär så Fredrik och jag hade anmält oss till 10 km. Oavsett hur det skulle gå så kunde vi ta det som ett träningspass.

Det var charmig stämning vid motionsanläggningen i Sya och när vi hämtade nummerlapparna fick jag höra att vi var totalt 3 tjejer som skulle cykla 10 km. Så jag kunde som sämst ta broms sa jag skämtsamt. De flesta valde alltså att köra 32 km, jäkla supermännsikor det där!

Starten gick och Fredrik valde att cykla tillsammans med mig. Han låg strax bakom hela tiden och pushade. Det var varvbana, två varv a 5 km. På första varvet var det en liten kille som kraschade i en dammig kurva i skogen. Och mannen framför mig kraschade som en följd av det, och jag drog av cykeln jag med. Jag fick bara lite skrapsår medan lillkillen hade slagit i svanskotan och mannen framför mig blödde från ansiktet. Vi checkade att de var OK och meddelade funktionärerna en liten bit bort.

Lite smått skärrade cyklade vi vidare och varvade. Här började jag ta slut. Jag fick verkligen sota för att ha ätit för lite igår och inte laddat upp med tillräckligt med käk till frukost. Jag hade underskattat hur jobbigt 10 km i skogen kan vara. Så andra och sista varvet gick ju så segt och jag ville ge upp flera gånger. Men då var det bara 3 km kvar så jag kunde ändå ta på målet mentalt och fortsätta.

I mål fick jag veta att jag kommit tvåa. Ena tjejen som körde hade fått punka tidigt och kunde inte fortsätta. Fredrik kom också tvåa! Så vi kom sist i vår klass men tog ändå silver. Sjukt!

Såg sen i resultatlistan att vi var totalt 6 tjejer som startade och fem som kom i mål, alltså TOTALT på båda distanserna. Och skitmånga killar. Varför är det så?







16 september, 2018 by
Fasta

Intermittent fasting

Att fasta har egentligen varit ett naturligt inslag för mig sedan 2007 då jag upptäckte LCHF. Helt plötsligt var jag inte hungrig på morgonen längre då jag inte åt kolhydrater på kvällen till middag utan satsade på protein och fett. Så 16:8 (fasta 16h och äta 8h per dag) har jag nästan alltid använt mig av, utan att ha tänkt på det.

Nu i höst har jag testat att ta fastan lite längre. Dvs fasta 18-24 timmar några gånger i veckan och även lagt in en 36h-fasta per vecka. Och det har gjort susen! Mår asbra, har fått starkare naglar, min hy är bättre, jag är piggare. Hittills på 5 veckor har jag tappat 4,7 kg. Utan att jag lidit, utan att ha gått hungrig och sugen varje dag. Jag har ätit mig mätt och kunnat äta allt i valfri mängd, vare sig det är en go räksallad med bröd eller hamburgare. Att konstant behöva tänka på vad man äter och aldrig få ta en extra portion mat för att tappa i vikt känns inte naturligt för mig. Det funkar kanske i en vecka eller två, sedan blir jag så less och äter allt jag ser.

Människan är byggd att gå utan mat i flera dagar för att sedan lyckas fälla ett byte och festa loss på. Vi är bara inlärda vid att äta efter klockan och att äta i ”förebyggande” syfte (vad fan?!), och studier har visat att kroppen utsöndrar hungerhormon vid de tillfällena som man brukar äta. Egentligen är man alltså kanske inte hungrig, utan kroppen signalerar mest ”här brukar du äta så bäst att jag visar att jag är redo för käk”.

Stora matföretag tjänar feta pengar på att vi äter hela tiden. Våra hormoner är satta ur spel vilket gör att vi är konstant sugna på mat. Livet kretsar kring mat för många. Det är INGEN som tjänar pengar på att folk inte äter.

14 september, 2018 by
Ytligheter

Tatuerat mig!

Igår åkte Evelina och jag till Gnesta för att göra min vänsterarm lite snyggare :) Jag såg Kari som har Kari Bloom tattoo på InkMasters på TV för typ 6 år sedan och har stalkat henne på nätet sedan dess. Älskar hennes tatueringar och när hon äntligen la ut en sketasnygg ”up for grabs” på insta för ett par månader sedan skickade jag iväg ett mail till henne fortare än vad ni kan säga marängtårta.

Sen har tiden bara flugit förbi och idag var det dags så att säga. Evelina och jag körde upp till Gnesta vid 11-tiden och tatueringmaskinen satt i armen typ konstant mellan kl 14 och 17. AJJJJ! Har så låg smärttröskel så jag satt mest och svor och sa ”Åh Gud”. Men Kari var så proffsig som tatuerare så hon pratade mycket med mig för att kunna koncentrera mig på annat.

Evelina satt precis utanför och jobbade under tiden. Så fint att ha henne med :)

Vi körde konturer och färgläggning så hela tatueringen var klar på ca tre timmar. Kommer visa bild sen när den är läkt!

13 september, 2018 by
Löpning

Garmin Fenix 5s

Hängde med Carro här om dagen och hon hade tjackat en ny sportklocka som jag blev impad av! Jag har ju en forerunner 235 sedan tidigare men tycker den är för ful för att ha till vardags. Den här är en sportklocka som verkligen passar på armen även till vardags, dvs sjukt snygg!

Och det var faktiskt en del finesser som lockade mig också, som uppskattat VO2-max (räknas ut när man använt klockan i en vecka) och konditionsålder. Konditionsåldern ger en uppfattning om hur ens kondition jämförs med en person av samma kön och annan ålder. När man tränar kan ens konditionsålder minska med tiden.

S:et i 5s antar jag står för small då klockan är lite mindre än vanliga modeller, så den passar bättre för oss med smalare handleder. Ni kan läsa mer om den på Garmins hemsida.

Återkommer med en review när jag haft den ett tag! :)

9 september, 2018 by