Mountainbike

Trek Procaliber 6

I förra veckan var jag inne på Jannes cykel & motor i Ljungsbro och kollade hardtail. Jag ville ha en cykel att cykla grus och asfalt med och som är lite mer rejsig än min fullgung. Den jag var intresserad av hade de inte i min storlek och fanns ej heller att beställa. Men den här fanns att beställa! En Trek Procaliber 6 årsmodell 2020.

Imorse ringde Janne och sa att cykeln hade kommit. Jag blev eld och lågor! Drog dit efter lunch. Den är så sinnes fin! Blå i vissa vinklar och lila i vissa. Vad som är nytt jämfört med min fullgung är lockout till framdämparen på styret, singelklinga, lägre vikt och så en fiffig grej som kallas Iso Speed som ska dämpa det värsta när man åker på stökiga stigar i skogen.

Nu var jag ute i Tinnerö och rejsade runt med Fredrik när solen tittade fram, och så tog vi ett varv på korta blå MTB-banan i Vidingsjö. Jag hade heeeelt glömt bort hur jävla omöjligt det är att köra stök på en hardtail! Nä, den här cykeln är främst till för grusvägar och asfalt, för mig. Den kändes lätt och rapp på grusvägarna och det ska bli kul att lära känna den bättre :)

Livet

Födelsedag #34

Med den här dagen har jag haft 34 födelsedagar. Igår kväll var Elin, Jerre, barnen och hundarna här och vi spelade Sequence, lyssnade på musik och åt god mat ända in på natten. När klockan slog 00 sjöng de för mig och jag öppnade present! Fick bland annat den här fina nyckelringen <3

Vi fick låna Trassel över natten och tog en promenad i Tinnerö eklandskap när vi vaknade.

Senare kom mamma och pappa och hälsade på. Vi åt hemmagjorda räksmörgåsar och jag fick så fina presenter! En hel drös av bra skivor som jag önskat mig! Samtliga av Neil Young är helt kanon och även Crosby, Stills Nash & Young. Blev så glad!

Av Fredrik fick jag boken ”Svenska Nationalparker” som jag velat ha så länge! Och ett par jättefina örhängen från Edblad jag kikat på på stan och som Fredrik snappat upp att jag ville ha.

Cykel

Att ta det lugnt

Jag gillar inte att hasta runt, att flänga från ena stället till det andra. Jag gillar att ha gott om tid om att göra mina ärenden och överdriver hellre hur lång tid ett jobb tar än att underdriva och få stressa vidare.

Men när det kommer till cyklingen så vill jag vara snabb. Har jättesvårt att ta det lugnt och sänka tempot. Här har jag alltid bråttom. Och det blir ju såklart stressande för kroppen i längden. Jag märker hur jag inte kan cykla lika ofta när jag pressar mig vid varje pass.

Idag när jag och Fredrik vaknade hoppade vi upp på cyklarna det första vi gjorde och tog en lugn runda i Tinnerö. Vi cyklade bara nån mil och jag försökte ligga inom pulszon 3. När jag tittade jag på statistiken efteråt så låg jag mest i zon 2 och 3. Så bra! Annars brukar jag ligga i zon 3-4.

Och det var så skönt! Att cykla i prattempo och känna att jag kunde cykla nästan hur långt som helst i det tempot.