Theresa, Fredrik och jag drog till Hangaren ikväll för att testa på klättring hos LKK. Prova på-tillfällen är varje tisdag kl 19-21 fram till maj. Skor och sele lånar man där om man inte har egen utrustning.
Jag är höjdrädd och det låter ju såklart heeeelt logiskt att klättra uppför en 15 meter hög vägg då eller hur? Nu klättrade jag inte ända upp till taket, men jag testade samma led ett par gånger och kom högre och högre upp. Fredrik klättrade en ganska svår röd led med lutande vägg medan Theresa och jag stod och åh:ade och ah:ade nedanför. Själva följde vi inga speciella färger utan körde på random för att känna på och peka fuck you åt höjdskräcken.
Att göra saker där utseendet inte spelar någon roll, där den där väggen skiter fullständigt i om du väger 50, 80 eller 100 kg, är befriande. Väggen skiter i hur dina armar ser ut, om du har muffinsmage eller what ever. Att bara få vara i nuet och använda kroppen på ett sätt som inte har ett dugg med utseende att göra tror jag är så himla viktigt.
För många tränar för att få en snygg kropp, men lägger av när resultaten inte kommer tillräckligt snabbt. Är det inte dags att sluta plåga oss själva och bara röra på sig för att det är kul, för att det är utmanande, för att få en annan syn på kroppen, att den kan göra coola saker istället för hur den ser ut?
