Efter ett fotojobb i Marek i Ydre kommun tog jag bilen för att sticka in på småvägar bort från de stora vägarna på vägen hem. Har jag tid så är det roligt att undvika de större vägarna just för att man kan hitta små guldkorn :) Jag utgick från Kungabordet, en rastplats intill Östgötaleden. En skylt med ”Smedstorp Kulturreservat” observerades (jag älskar kulturreservat!) och jag åkte in på grusvägen. Förbi får som betade lugnt i sina hagar.
Husen här började byggas tidigt 1700-tal och träden som använder avverkades redan under 1696. Har ni sett ”Där ingen trodde att någon kunde bo” på SVT? Det är en norsk serie som visar hur olika människor i Norge valt att bosätta sig på helt omöjliga ställen där typ en färja går en gång i veckan. Jag minns några avsnitt från den serien med liknande byggnader, timmerhus i silvergrått. Såhär har faktiskt Sverige sett ut under största delen av sin historia. De grå trähusen har dominerat städerna långt in på 1700-talet och landsbygden till 1800-talets mitt. Blå fasadfärg var t ex tydligen inte möjligt förrän på 1950-talet. Who knew?
Jag tycker det är görmysigt att gå runt sådana här gamla hus för mig själv och fantisera hur de som bodde här hade det. Och jag är glad att jag hade inte hade någon tid att passa så att jag kunde hitta hit :)
