Det ser inte ljust ut för Karlstad stadslopp. Dels är jag förkyld (men försöker inbilla mig att jag inte är tillräckligt sjuk för att kunna träna lite), dels har Fredrik också börjat bli förkyld och sist men inte minst kommer regnet vräka ner i Karlstad på lördag.
Konstigt nog tycker jag inte att det är så ledsamt ändå. Jag har inte riktigt hittat åkningen än i år och nu när benhinnorna mår så mycket bättre svävar hela jag inuti en löparbubbla. Det enda jag tänker på är löpning. Jag längtar efter nästa runda hela tiden. Ni som springer förstår :)
2 Comments
Om jag förstår :) Med en mage och förkylning i vägen har löpning nog aldrig varit mer lockande än det är just nu. För att hålla modet uppe fantiserar jag om passen jag ska springa när bebben är född, haha.
Jag förstår också! :)