Frida skulle till optikern idag och jag följde med som sällskap och passade Olivia under tiden. Medan Frida gjorde synundersökning tog vi ett varv i några butiker och jag hittade en söt klänning på H&M som fick följa med hem.
Olivia går nu och jag jagade henne runt vagnen vilket hon tyckte var jättekul. Nästan allt man gör med henne får henne att skratta och det är det hjärtligaste skrattet som finns. ♥
Mycket åskåderi vid tävlingar just nu, men det bjuder jag på!
Östgötaloppet är en av de äldsta landsvägstävlingarna på cykel i Sverige. Den arrangeras av Cykelklubben Hymer i Linköping och kördes första gången 1925.
För ett par helger sedan gick just Östgötaloppet här i trakterna. Lite över 11 mil skulle avverkas för cyklisterna och då jag och babe hade vägarna förbi Ljungs kyrka, där start och mål är, stannade vi till en stund och kikade på när seniorerna varvade. Jag visste faktiskt inte ens om att loppet var den här dagen och det var en slump att vi körde förbi just där och då.
Fler bilder här.
Våren 2011 stod jag på startlinjen tillsammans med Ivana på Rosenkällaloppet. Min löpning har typ helt kommit av sig och jag kommer förmodligen satsa på cykel den här säsongen. Men det är ändå roligt att närvara vid olika motionslopp.
Idag hejjade jag på Fredrik och tog lite bilder och passade på att suga in stämningen. Perfekt löpväder, jag avundades. Gladaste löparen över mållinjen var Sven från Akele.
Fler bilder här.
Sven gladast över mållinjen!
Vissa lägger pengar på boende eller naglar och dyra ansiktsbehandlingar. Andra lägger pengar på sport. För faktum är att jag skiter i hur mina naglar ser ut och även om vi letar större boende så trivs vi bra i vår billiga tvåa.
Den här finingen har jag beställt och kommer i början av nästa vecka. Och jojomensan! Jag valde faktiskt komponenter före utseende. Var inne på en vit clean cykel först, men har ändrat mig flera gånger så jag bestämde mig för att utseendet skulle spela mindre roll och istället gå på komponenter och känsla.
Sist jag skulle köra Mera Leras MTB-bana så fegade jag ur typ direkt. I början kommer nämligen en stökig nedförsbacke och mentalt tog det bara stopp.
Idag kom jag nedför backen hjälpligt och fortsatte i makligt tempo. Stökiga och steniga uppförsbackar är det svåraste. Jag är ju ingen snabb åkare så jag ligger efter redan där. Tappar farten i mitten av en backe och så får jag kliva av och gå med cykeln. Jag hatar när det är så mycket sten att jag inte kommer någonstans.
Sista halvan var dock underbar! Lagom med stök och jag kom igen några trixiga passager. Gott om spänger fanns det också och de var riktigt härliga att köra på.
I Vidingsjö finns det en nybörjarbana också, den är uppmärkt med blå markeringar istället för gula som den vanliga banan har. Där tog jag några varv i fjol och kände mig mesigast i världen. Tvärbromsade för en rot som stack upp mitt på stigen och slog muttan i styret.
Summan av kardemumman: 5 km till banan, 5 km i skogen och så 5 km hem. Ni kan ju gissa vilken del som gick långsammast ;) Tur för mig att MTB inte handlar om att åka snabbt utan att krossa mentala barriärer och bara ha jävligt kul!
Typiskt bra låt: