Heja Danmark! De har ju precis tagit bort alla restriktioner och nu kommer deras turism säkert slå i taket.
Vintern är alltid en tuff årstid för mig. Jag är en person som behöver kontraster och upplevelser. Under vintern blir lätt dagarna likadana. För mycket trygghet och vardagslunk skapar tristess hos mig och när hela samhället lever efter att trygghet är det enda som räknas så är det lite tufft. Vi hann resa till Spanien i februari 2020 precis innan pandemin slog till. Så att äntligen faktiskt kunna boka en resa (om än inom Norden) känns underbart.
För några år sedan besökte Fredrik och jag cykelmässan i Göteborg och den var väl ärligt inte så mycket att hänga i julgranen. Har bloggat om mässan här. ”Blev inte superinspirerad av utbudet, mest elcyklar vilket inte intresserar mig.” HAHA!
Anywho. Cykelmässan i Köpenhamn ska vara otroligt mycket bättre och när jag såg att den skulle bli av 12-13 mars i år så bokade jag tåg snabbt som attan! Och så var det ju det här med hotell. Nu har vi bott på Airbnb’s så mycket så nu kände vi att det var dags för flärd och lyx! Det slutade med att vi bokade Villa Copenhagen som är ett femstjärnigt lyxhotell precis vid Tivoli i Köpenhamn.
Vintercykling då. Ingenting jag direkt har någon vana av, ty jag är en solskenscyklist. Men! Cykligen blev roligare sedan jag skaffade en e-mtb och det känns lättare att cykla året om. Att cykla i snö är däremot supertungt och jättejobbigt, iallafall med en analog mtb. Jag vill att cyklingen ska vara en källa till glädje och äventyr! Bergs Gård ligger utanför Trosa och här finns bra och rolig cykling för alla. Har man ingen egen hoj finns det att hyra, och det var precis vad Fredrik gjorde. Han hyrde en e-mtb så att vi båda kunde cykla med ungefär samma ansträngning.
Nu är det den tredje gången jag är på Bergs gård och cyklar. Första gången var sommaren 2021 och andra gången hösten samma år.
Alla leder och loopar går uppe i skogen vid gården och här finns nog ett tiotal olika att välja på. Vi valde de lättaste eftersom snön i sig gjorde det mer utmanande. Bergsleden körde vi först, och jag tyckte det var läskigt i snön som var hal. Men efter lite uppvärmning flöt det ändå på bra. Gröngölingen var näst på tur. Det är en bred maskingrävd led med mycket flow. Och här låg det nog mest snö, upp till 20 cm på sina ställen. Däcken fick sämre fäste och stundvis var det som att köra offpist, lite läskigt och jättekul på samma gång. Vi avslutade med Farmors flow trail som ligger nere närmast byggnaderna.
Efter att ha varit ute och kört i 1,5 timme var jag helt slut! Tungt att manövrera en tung cykel i snö på det här sättet. Så vi besökte restaurangen och beställde varma mackor som smakade SÅ gott.
Bergs Gård har öppet året om, och man kan hyra cyklar och besöka gårdsbutiken, fika på cafét eller äta på restaurangen. Här finns stugor att hyra och även ställplats om man kommer med husvagn eller husbil. Nästa gång jag kommer hit vill jag bo i stuga med Fredrik i ett par nätter och cykla och besöka utflyktsmål i närheten.
Julmarkaden i Gamla Linköping hör till Östergötland mest populära, och det kan jag förstå! Miljön med de gamla husen (många röda med vita knutar) känns väldigt mycket svensk jul. I kombination med att vi fått lite snö såhär i början av december så är julstämningen på topp.
Det brukar vara fullt med folk, och i år var inget undantag. För att minska trängseln på parkeringarna i närheten valde vi att parkera vid Garnisonsrondellen och sedan gå ett par kilometer genom skogen. På så vis får vi kombinerad hundpromenad med marknadsbesök. Fiffigt!
Varken Fredrik eller jag uppskattar folkmassor särskilt mycket, så vi gick mest igenom marknaden och slängde lite snabba ögon på vad som såldes. När vi kände oss klara tog vi oss till Lill-Valla och kastade boll med Roxie. Och så gick vi genom skogen tillbaka till bilen. En promenad på ungefär 10.000 steg totalt. Roxie är nöjd, och vi är nöjda. Fint så! :)
Vill ni se fler mysigabilder så har jag skrivit ett gammalt blogginlägg om julmarknaden i Gamla Linköping här.
I helgen hade Boställets vedugnsbageri 10-årsfirande och jag var där för att fotografera åt Karin som äger och driver Bostället. Vi möttes 2014 i och med framställandet av boken Café Östergötland som Ivana och jag arbetade med det året. Det var första gången jag var på Bostället, och förmodligen var det mitt allra första besök på ett gårdscafé över lag. Jag blev verkligen tagen av miljön och sedan dess är gårdscaféer något av det bästa jag vet!
När jag fyllde 30 år hade jag mitt firande här, det kan du läsa mer om här.
Nu har alltså Bostället funnits i hela 10 år och det firades med buller och bong av besökare och lokala producenter som erbjöd viltkött, hamburgare, blommor, grönsaker, keramik, hampa mm. En riktig fest! Den här dagen invigdes också det gamla hönshuset som gjorts om för ännu fler sittplatser för fikasugna gäster.
Vill du besöka Boställets vedugnsbageri så finns de i Maspelösa strax utanför Linköping. Kika in på deras hemsida för vägbeskrivning och öppettider.
Det gamla hönshuset som numera huserar fikasugna gäster
Jag köpte en bukett dahlior från Björktorps gröna som står så fint på köksbordet nu! <3
En solig dag i slutet av september tog vi vårt pick och pack (inklusive lånad hund) och drog mot Norrköping. Det känns som att Norrköping har en rikare andel vandrings- och mountainbikeleder än Linköping, men rätta mig om jag har fel. Oavsett så uppskattar jag att det bara tar runt halvtimmen med bil till grannstaden.
Som vanligt tog jag en kikelur på naturkartan.se och där hittade jag en lagom kort led – Leonardbergsleden. Den består av två loopar om ca 2 km/st. Vi valde att gå den närmast sjön Glan. Tar man varvet medsols så går man en bit på en grusväg innan man går in bland träden. Här inne finns sedan klipphällar med isräfflor att beskåda. Isräfflor har uppkommit då block, stenar och gruskorn som suttit fastfrusna i inlandsisens bottendelar repat och slipat berggrundsytan.
Efter en liten stund uppdagar sig en vacker utsikt över Glan, med betesmarker och fågeltorn i förgrunden. Här satte vi oss i solen på de varma klipphällarna och fikade på nötter och oliver. Vi vek av åt höger för att småningom komma ner till fågeltornet. Roxie råkade gå emot elstängslet till beteshagen och gnydde och skällde till. Stackars gumman! Men ingen fara skedd, hon var direkt åter till sitt glada jag.
När vi gått klart den ena loopen kom vi tillbaka till bilen (här kan man alltså välja att fortsätta gå den andra loopen om man vill), och vi åkte till Löfstad slott som man enkelt tar sig till från E4:an mellan Norrköping och Linköping. Jag har inte varit här sedan Ivana och jag gjorde Café Östergötland, och då fanns i princip ingenting förutom slottet här. Nu finns en jättefin handelsträdgård med café. Vi tog en varsin smörgås och jag njöt fullt ut av att ha en alldeles lagom ansträngande lördag när helgerna dessförinnan bestått av cykling eller krävande vandring.
Vill ni läsa om Leonardbergsleden och se karta kan ni gå in på naturkartan.se
I lördags (4 september) drog vi söderut neråt Småland för att besöka Isaberg Mountain Resort. Sist vi var här var för kanske 6-7 år sedan och då fanns inte den liftburna cyklingen utan vi fick nöja oss med några XC-slingor, en pumptrack och några dirt-jumps. Idag är Isaberg någonting helt annat! Här finns, förutom liftburen cykling nedför berget, höghöjdsbana och till och med rodel.
Fredrik hade på förhand hyrt en e-mtb via Isabergs hemsida. Liften går bra att åka i med e-mtb om man lyfter på cykeln själv. Min cykel väger 23,5 kg och att tajma pålyftningen med den vikten kändes som en för klurig uppgift så vi cyklade upp på toppen istället. När vi väl hade förstått hur vi skulle ta oss upp var det en ganska enkel uppgift även om jag fick ha turbo-läget på.
Först ut körde vi den allra enklaste flow-leden utförs – Pelikanen. Det är en grön led som passar typ alla. Rullbara små hopp och berms. Dock var det rätt slitet på hela banan, räfflor hade bildats och det blev inte den smoothe ride jag har föreställt mig.
Efter det tog vi ett par varv i pumptracken och eftersom jag försöker lära mig att hoppa så tog vi oss an den lättaste hoppleden också. Den innehöll flera berms och fartfylld åkning. Några hopp också givetvis. Perfekt övning för kurvtagning. Här körde vi säkert 10 varv, det var så kul! Tyvärr vågar jag inte riktigt comitta att hoppa utan bromsar in innan hoppen, men också det ska väl lossna nån gång?
Efter det körde vi en grön XC-slinga som var riktigt flottig och härlig. Tror den hette White Duck. Kan tänka mig att barnfamiljer (eller de med barnslig smak) gillar den!
Vi tog oss upp på berget en gång till för att köra den nyaste blå leden – Albatrossen. Den här är lite svårare än pelikanen men fortfarande lätt. Lite fler småhällar och sten på en annars flowig led. Precis i min smak! Gillar inte helsläta banor, det måste hända något. Gärna lite lagom stenigt och rotigt. Var alldeles lycklig när vi kom till foten av berget efter att ha kört den.
En blå XC-slinga fick avsluta vår vistelse – Pink Lady. En ca 8 km slinga runt sjön. Viss del asfalt tyvärr, men å andra sidan gjorde det att stigarna blev så mycket mer välkomna! Riktigt fin slinga med en del rötter på sina ställen, ett par rejäla backar och en hängbro!
Vi hade en riktig kanondag i Isaberg och nästa gång kanske jag vågar mig på en röd led nedför berget?
Var ligger Isaberg Mountain Resort?
Isaberg Mountain Resort ligger i Gislaveds kommun söder om Jönköping. Från Linköping tar det strax under två timmar att köra med bil. Det finns gott om parkeringsmöjligheter (kostar pengar) och har man husvagn eller husbil finns även en camping.
Trailpass och Bikepass
Trailpass löser man för att få cykla på området och det kostar 105 kr för en vuxen. Ska man sedan nyttja den liftburna cyklingen löser man ett bikepass på förhand online för 310 kr för en vuxen.
Hungrig?
Fika köpte vi från en fika-vagn som var uppställd på området. Jag köpte belgisk våffla med vaniljglass och jag som annars inte gillar våfflor älskade denna! Det måste vara mycket socker i smeten för den smälte i munnen. Mums! Det fanns också toast, proteinbars och läsk att köpa.
En stor restaurang som serverar lagad mat finns också på området. Man behöver inte gå hungrig :)
Liften upp till toppen! Den når man genom att ta sig förbi campingen
Albatrossen – riktigt rolig och flowig led!
Belgisk våffla med vaniljglass och en Nocco – himmelskt gott!
Hopplederna, ungarna var helt galna här! :D
Blå XC-slinga – Pink Lady
Älskar såna här features! En hängbro över ett vattendrag <3
