Cykel

I drygt tre månader har min pärla stått inne i förrådet och samlat damm. Efter MTB-Vättern i somras tröttnade jag på att cykla. Jag skrev en racerapport om hur lopp och tävlingar inte är min grej (längre). Jag känner för mycket press.

Det regnade ju i Motala under loppet och jag och cykeln var fullkomligt nedprutade med lera när jag kom i mål. Jag sket i att tvätta cykeln när jag kom hem. Jag bara ställde undan den för jag var så trött.

Men så idag tog jag ut den och tvättade den så att det iallafall gick att cykla på den. Jag tog en gammal diskborste och en tandborste och borstade bort all gammal intorkad lera som satt sig överallt. Torkade av kedjan och smörjde den med ny olja.

Sen cyklade jag på nya skogsvägar. Förbi små dammar och en källa där jag drack vatten. Stannade till vid Limmern och insöp utsikten innan jag cyklade hemåt igen. Totalt var jag ute i 1,5 timme med effektiv cykeltid på runt timmen.

Funbeat-appen som registrerade passet lade av mitt i och jag vet inte exakt hur långt det blev. Jag brukar använda cykeldator men jag ville inte känna någon press på att cykla snabbt så mobilen stoppade jag i ett sidofack på ryggsäcken. Det var oerhört skönt att sträcka på cykelbenen och upptäcka ny mark!

 
I lördags var det ju Cykelns Dag, men istället för att göra cykliga grejer var jag i Östra Ryd och fotograferade årets första bröllop. Och jag tar som regel ledigt måndagen efter varje bröllopshelg då jag vill sjunka in i bildredigeringen och bara mysa runt.

Något jag velat göra sedan vi flyttade ut hit är att cykla runt sjön. Det är inte en jättestor sjö vi bor vid, den har en yta på 1,3 kvadratkilometer och är 10,8 meter djup. För en vecka sedan doppade jag mig för första gången, det var en av årets hittills varmaste dagar. Vattnet var runt 15 grader.

Den första biten kör man genom Dockebo, en sjukt idyllisk plats som man ser på andra sidan sjön om man sitter på bryggan. Röda små hus på höger sida och får på vänster. Efter Dockebo börjar man köra mer igenom skog och underlaget går från fin grusväg till stenkrossväg. Här tog jag det lugnt med stor risk för punka på de vassa stenarna. Höll tungan rätt i mun och ådrog mig ingen punka som tur är.

Jag irrade bort mig lite vid ett ställe där jag inte skulle följa huvudvägen utan in på en igenvuxen traktorväg. Kändes ett tag som att jag inte skulle komma ut på andra sidan, men jag kom till en grusväg till slut. Cyklade förbi sommarstugor, syrénbuskar och såg en ormvråk susa förbi mig. Själva sjön ser man typ två gånger under den här turen, så några bilder hann jag inte ta den här gången.

Kom efter en stund ut på 70-vägen som går till Nykil om man tar vänster, men jag skulle hem så jag tog höger. Cyklade ner till bryggan och tog av mig skor och strumpor och doppade fötterna och låg och solade. Vattnet kändes lite varmare än för en vecka sedan.