Igår var vi tvungna att låta vår fina lilla gris Hjördis somna in :( Hon har haft en jättestor böld under hakan som vi försökt få bukt med hos veterinären en gång. Den tömdes på var, men en vecka senare var den lika stor igen. För att bli av med den krävdes en operation och med tanke på hennes ålder och att de hörde rossel i hennes lungor så var det en stor risk för henne med operation. Så nu har vi bara lilla Grynet här hemma som vi försöker finna ett hem åt.
Gullan gick bort från oss hastigt för ca tre veckor sedan nu.. Kvar blev Hjördis – Gullans kompis. Marsvin är flockdjur och ska bo minst två tillsammans. Så när Gullan dog fanns det inte mycket tid för sorg, utan det blev snarare problemlösning. Hur gör vi med ny kompis till Hjördis? Vi ville inte att hon skulle vara ensam en längre tid utan jag började leta annonser på nätet. Lyckligtvis hittade jag en uppfödare utanför Uppsala som hade fått skinny-bebisar nyligen, och två honor hade hon kvar! Jag norpade en av dem.
Förra lördagen åkte vi till Uppsala för att hämta upp henne. Det var långt att åka, men för rätt gris kan jag åka en rätt bra bit ändå :)
Vi satte ihop dem samma kväll när vi kom hem, och de var direkt förtjusta i varann. Sprang runt i buren och hade det kul. Inget agg. Så skönt! Nu har de bott med varandra i en vecka och allt har gått så fint. Den lilla är väldigt harig fortfarande, och hon piper extremt högt när hon hör ljud som förknippas med mat (t ex att kylen öppnas).
Vi är så glada att ha henne här och att Hjördis fått en kompis <3
Gulligaste nosen!
Lite hö på nosen då hon, precis innan vi tog upp henne, borrat ner sig i höet
Så liten och pyttig!
Idag har jag sorg. Vår fina lilla marsipangris fick somna in. Hon åt ingenting idag och drog sig undan och visade tydligt att hon hade ont när jag plockade upp henne för att stödmata henne. Fredrik åkte in akut till veterinären som gjorde ultraljud och det kunde konstateras att hon fått hjärtsvikt, hade cystor på äggstockarna och urinsten. Stackars stackars lilla gris.. Du kommer vara saknad <3
…att ha så här söta husdjur. Man vill liksom KLÄMMA hela tiden!
