Livet

Jag är i Västerås. Eller, några mil norr om Västerås. I ett litet samhälle som heter Ramnäs. Jag ska fota ett bröllop på Schenströmska herrgården imorrn och Fredrik och jag sover över där för att slippa sitta och köra bil imorgonbitti.

Träffade brudparet för några timmar sedan och kikade på fotoplatser och gick igenom de sista detaljerna inför imorgon. Faktum är att det är en gammal klasskompis till mig som ska gifta sig! Vi gick i samma klass när vi pluggade Grafisk Design vid högskolan i Dalarna för 10 år sedan. Jag trivdes inte och flyttade hem igen efter ett halvår men Malin var grym och tog examen.

Nu ikväll åkte vi in till Västerås och åt på Magasinet. Vi tog panko-friterad gös med citronajonnäs och glodde ut över Mälaren. Schysst kvällsväder!

Västerås är förresten Sveriges 6:e största tätort, dvs bara lite mindre än Linkan som ligger på 5:e plats. Trodde Västerås var mycket mindre men här bor det typ 120.000 pers.

Om dagarna denna vecka har jag varit SÅ trött. Jag vet inte om det beror på värmen eller om jag bara känner mig oinspirerad. Jobbigt är det iallafall. Jag vill bara sova eller ligga i soffan och kolla på serier och när jag väl pallrat mig iväg och umgåtts har jag känt mig som den som drar ner alla andras humör..

Har bland annat plöjt igenom The Affair på HBO. En rätt deppig serie om fyra olyckliga människor, som iofs är ganska kul i början pga förälskelse osv. Stör mig som fan på att de två kvinnliga huvudrollerna har fillers i överläppen och aldrig ler, men kan inte sluta titta pga vill veta hur det går!

Midsommarafton idag. Vi hade inget planerat (våga vägra traditioner lixx!), så vi sov jävligt länge och åt brunch och så tog vi oss bort till Amundebo i Ulrika och gick Amundeboslingan som är en del av Östgötaleden. Det är nästan ingen som går där, stigarna är liksom igenväxta och man hittar typ bara tack vare de orange markeringarna.

Jag rekommenderar att gå leden medsols, på så sätt får man finast utsikt. Den är lite knixig så ha rejäla stabila skor för bra fäste för här är det i princip offtrail. Själva slingan är inte så lång, bara 2,5 km. Men tar man det i sakta mak, tittar på hästarna, bina och fotar så tar det ca en timme runt.

Först går man längs en grusväg en bit innan man tar sig upp bland stenar, högt gräs och buskar upp till utsiktsplats bland tallar, granar och blåbärsris. På väg neråt igen ser man ut över Amundebosjön och här har man satt dit en ny bänk där man kan sitta och titta ut över sjön. Där satt vi säkert i en halvtimme och pratade om allt möjligt, hur naturen inspirerar genom att aldrig vara förutsägbar.