Browsing Category

Livet

Diet, Kost, Livet, Sockerberoende, Tankar

Jag har kommit på konstruktionen

Jag har kommit på konstruktionen (gammal Felix-reklam referens)!

Det är sockret som är boven. Högst sannolikt. Jag kan inte veta, men det är så jag tror. Jag har varit oerhört slapphänt den senaste tiden och ätit godis varenda dag. Och det har inte varit några små mängder heller. Är jag sugen så köper jag godis som för en normal människa med normal hjärna (med normalt fungerande signalsubstanser) är en hel veckoranson. Här om dagen gick jag in på ett konditori och köpte en kardemummakrans som var kanske 50 cm i diameter (skitstor alltså). Den åt jag upp samma kväll. Sen däckade jag. För det är så jag fungerar. Äter jag stora mängder socker så blir jag otroligt trött och däckar.

Nu tänker ni antingen: ”Shit vad modig hon är som vågar erkänna en sån sak” eller ”Hon har verkligen problem”.

Båda är OK. Jag har problem just nu.

Jag vet inte hur det här kommer sig. Kanske har den ökade träningsdosen med saken att göra? Jag tänker lätt att det inte gör något att jag äter socker, för att det ändå är extra energi inför spinningpasset eller att jag bränner bort det fort. Så det är det här som är problemet. Jag vet att många undrar ”Hur kan hon vara rund när hon tränar så mycket?”. Jo, för att jag äter socker. För att minsta lilla sockerkorn lägger på sig som fett på min kropp. Det förbränns inte. Jag kanske inte nödvändigtvis går upp i vikt, men jag går heller inte ner.

Sockret gör mig trött och hängig. Socker är inget raketbränsle! Vilket skämt. Energin kanske finns i musklerna, men om jag ska kunna använda den måste ju hjärnan vara pigg och alert. Jag måste avsockra mig för att hjärnan ska stabiliseras. Det känns som att jag bor i en dimma just nu. Inte OK.

Jag måste avstå från socker. För alltid? Jag vet inte. Ibland kan jag kontrollera det. Ibland inte. Men just nu behöver jag komma från sockret. Det kommer bli en utmaning då julen snart är här och jag vet en och annan som vill julbaka med mig..

17 november, 2011 by
Livet

Som en urvriden disktrasa..

Inte ens CrossFit lockade mig igår. Jag var jättetrött efter lunchen på jobbet. Alltså fysiskt trött. Jag kom hem och gick och lade mig klockan 19. Sen sov jag till kl 08 imorse.

Förstår inte vad det är med mig. Ingenting känns kul just nu. Var på spinning i måndags och kunde liksom inte ta i. Kunde inte pusha upp pulsen. Var omotiverad och uttråkad. Så har jag känt mig de senaste dagarna. Så jag tog inte ens med mig några spinningkläder idag som det var tänkt. Jag känner mig som en urvriden disktrasa.. Ingenting är kul. Jag har ingen viljestyrka. Klarar inte ens av att viktminska.

Kanske känner jag att jag inte kan prioritera träningen då jag har så mycket annat just nu? Idag ska tre jobb in. Senast den här veckan ska ett annat jobb vara klart och nästa vecka ska vi som Akeles nya webbgrupp träffas. Det ska i och för sig bli väldigt trevligt, så det gnäller jag inte över. Men ja, ni kanske förstår. Även om det är roliga saker kan man få för mycket av det goda.

Bäst att jag piggnar till för om ungefär en timme ska jag luncha med en ny bekantskap och diskutera LCHF! :)

Och efter det ska jag klippa mig. Är otroligt trött på min frisyr just nu.

Ikväll ska jag bara umgås med Fredrik. Det känns som att det var länge sedan han och jag umgicks på tu man hand. Jag behöver det ♥

16 november, 2011 by
Livet

Tankar om tillvaron

Ni vet kanske hur det är. Hur man känner sig när man börjar ett nytt jobb. Hur vilsen man känner sig. Kanske har man intelligensen att klara ett visst jobb men inte erfarenheten?

Jag har lätt blandat ihop dessa två och känt mig lite korkad som inte förstår hur vissa saker fungerar när det egentligen bara handlat om bristen på erfarenhet. Så när jag har känt mig dum som inte förstått har Fredrik alltid tröstat mig och säger just de här sakerna som jag säger nu. Jag har tur som har honom. Han stöttar mig i allt.


Jo, jag har en dinosauriepenna bakom örat..

Jag har jobbat här i exakt fem månader om en vecka. Om en månad kommer jag ha utvecklingssamtal och då får jag reda på om jag får en fast anställning här eller inte. Jag kan inte se någon anledning till varför jag inte skulle få det, men ingenting är 100% säkert här i världen. Alla som jobbar här är väldigt trevliga och det är en superbra arbetsplats jag hamnat på. Från dag ett har jag blivit väl omhändertagen. Jag fick en hel dags intruduktion, en egen mobiltelefon med abonnemang, ett eget kontor, gymkort, intressanta lunchdiskussioner m.m. Och i början av december åker vi allihop till Budapest.

Det här säger jag inte för att skryta, det finns de som har fler förmåner än mig, men jag säger bara att jag är glad över min tillvaro. Det har funnits perioder då livet varit väldigt tufft för mig. Tufft för att jag inte haft ett syfte, då jag inte haft något sammanhang. Då jag sovit bort halva dagarna för att jag inte haft något att gå upp till. Där vill jag inte hamna igen.

I helgen tog jag mig an fler arbetsuppgifter och det känns så upplyftande! Någon behöver mig, mina kunskaper och jag vill hjälpa till.

Nu kör vi! :)

Ps. Undrar om jag inte ska baka något och ta med mig imorgon bara för att visa kollegorna lite uppskattning? Kokostoppar så även de som äter paleo kan äta dem?

14 november, 2011 by
Foto, Livet

Min måndag

Efter jobbet träffade jag sötaste Mirelle. Vi fikade på Mokka och vi bollade idéer kring ett extraknäck jag har just nu. Känns skönt att ha vänner som är intresserade av samma saker, för ibland är det tufft att göra allt själv.

Tiden flög iväg och när jag sedan cyklade mot simhallen för mitt simpass så var simhallen stängd. Det kändes tungt att inte kunna genomföra det jag hade planerat idag, jag vände på cykeln och cyklade hem. På vägen såg jag att en av de årliga ljusinstallationerna för Vinterljus var igång vid Trädgårdsföreningen så jag cyklade dit och knäppte några bilder. Det gjorde mig glad igen. Om några dagar tänds alla installationer för årets Vinterljus. Jag får försöka skaffa mig ett stativ tills dess för det var svårt att få snygga bilder som inte blev suddiga i mörkret.

Jag kom hem strax innan 21 och då plingade Elisabeth på dörren. The Walking Dead-kväll!

Nu är klockan alldeles för mycket och jag bör verkligen sova. Imorgon är det Crossfit och det tänker jag absolut inte missa. Simningen får jag ta på antingen lördagkväll eller söndag förmiddag eller kväll. Det går säkert att klämma in även om helgen blir fullspäckad.

På fredag är det Allt för hälsan-mässan i Stockholm halva dagen. Vi åker efter lunch och stannar så länge det är kul. På lördag är det idéverkstad med löparklubben där jag har lite idéer kring en ny hemsida + att jag eventuellt ska vara med och marknadsföra Blodomloppet för nästa år och på söndag är det födelsedagskalas för min lillasyster. Mycket saker som händer, men vill man komma i form hittar man ett sätt :-)

8 november, 2011 by
Livet

Födelsedagsfika hos Tilda & Jimmy

Idag har vi varit hos Tilda och Jimmy på födelsedagsfika. Tilda fyllde 26 år i fredags och vi var ditbjudna idag klockan 13:30. Hon blev jätteglad för preselenten :) Vi fick smaska på LCHF-pannacotta med smak av kardemumma. Smakade bulle! Nom!

6 november, 2011 by
Livet, Träning

Simma, sam, summit

Jag har tagit för mig av dagen idag. Åkte ner på stan och köpte present till Tilda som jag ska hälsa på imorgon. Sen provade nästan tio olika baddräkter och bikinis som är lämpade för att simma i på Stadium och InterSport. Jag hittade en inne på Stadium som satt skönt och snyggt. Stadium hade 10% rabatt på hela sortimentet så jag betalade 314 kr för baddräkten.

Efter det åkte jag till Blomsterlandet och köpte en krans. Den satte jag på min farmors grav :) Jag ringde farfar och berättade att ljuset redan tänts av någon nyligen och han blev glad att jag åkt dit och tänker på farmor. Hon gick bort när jag bara var 6 år gammal.. Exakt 20 år sedan nu i december.

Sen åkte jag till simhallen! Jag har inte varit där på 4-5 år men allting var sig likt. Den vanliga motionsbassängen renoveras just nu så alla som vill simma får göra det i tävlingsbassängen. Jag simmade bröstsim i 55 minuter och kom 1,25 km på den tiden. Det kändes bak i ryggen. Härligt! Jag fick ögonkontakt med en äldre dam som simmade i banan bredvid ett par gånger, och till slut sa hon ”Visst är det Sabina?”. ”Nej, tyvärr inte. Jag heter Desiré”, sa jag och log. Hon såg helt paff ut och bad om ursäkt. Inget att ursäkta sig för! Det är bättre att chansa och hälsa än att inte hälsa alls :)

Att åka och simma sådär känns väldigt okomplicerat. Det enda man behöver ha med sig är baddräkt, handduk och tvål och sånt. Ingen pulsklocka, inget svettband, inga spinningskor. Väldigt liten risk att glömma något.

Dagens plus: Att jag motionssimmat för första gången i mitt liv.

Dagens minus: Att jag har ätit en påse skumtomtar med polkagrissmak, en påse Ahlgrens bilar lakrits och en liten chokladkaka och nu mår illa. Att jag tränar är ingen ursäkt till att käka skit. Det är gott i ungefär två minuter..

5 november, 2011 by