Hoka One One Bondi B 2
Sugen, anyone? :)
Hoka One One Bondi B 2
Sugen, anyone? :)
Våren 2011 stod jag på startlinjen tillsammans med Ivana på Rosenkällaloppet. Min löpning har typ helt kommit av sig och jag kommer förmodligen satsa på cykel den här säsongen. Men det är ändå roligt att närvara vid olika motionslopp.
Idag hejjade jag på Fredrik och tog lite bilder och passade på att suga in stämningen. Perfekt löpväder, jag avundades. Gladaste löparen över mållinjen var Sven från Akele.
Fler bilder här.
Sven gladast över mållinjen!
Jag sprang till Fredriks jobb idag. Det tar ungefär 30 min. Eller ja, att springa är att överdriva. Jag mer lufsade dit. Det gick lätt i början men sen började helvetet, när vartenda steg känns så tungt att foten sjunker igenom skosulan och ner i asfalten.
När jag kom fram efter hundraelva svordomar satte jag mig på den här bänken och tänkte att jag aldrig mer skulle springa.
Jag måste bara säga att jag är så imponerad och stolt över min vän Frida! Idag stack vi ut och sprang intervaller (varvade löpning med gång) trots att det var riktigt pissväder ute och trots att Frida tycker löpning suger. Min intention är ju att få henne att ändra uppfattning och så småningom börja älska löpning hehehe ;)
Vi delade upp passet såhär:
2 min löpning
5 min gåvila
x5
Intervallerna genomfördes med bravur! Egentligen kände vi ganska snabbt att 5 min gåvila var för lång tid, men jag tyckte att det var bättre att börja lite för lätt så att det blir en positiv upplevelse. Går man ut för hårt är risken stor att man inte vill fortsätta springa sen. Det är alltid lättare att öka intensiteten än att sänka den.
Börja försiktigt och känn efter! Spring inte för snabbt för att din löpbitna kompis springer i 4 min-tempo och spring inte så du får blodsmak i munnen första gången. Kom ihåg att du ska vilja genomföra samma pass nästa dag, då har det varit precis lagom.
När sista intervallen var slut hade vi en bit kvar innan vi var hemma så då sprang vi ända vägen hem vilket tog ca 4,5 minut. När vi kom fram var vi båda dyngsura men det kände vi knappt av.
BRA jobbat Frida! Vi kör ett pass till på lördag, eller hur? :D
Lilla Olivia, som fyller 1 år idag, hängde med i barnvagnen. Framtida löpare?
Genom att springa intervaller kan man lura sig själv att springa när det känns motigt. Varje intervall blir ett delmål och man kan antingen stå, gå eller jogga i vilan.
Själv delade jag upp mitt pass i intervaller om 4 minuter idag. Såhär såg passet ut:
4 min löpning
1:30 min gåvila
4 min löpning
1:30 min gåvila
osv..
Detta gjorde jag i fem omgångar. Jag klassar 4 min som medellånga intervaller så jag sprang snabbt och fick upp pulsen rejält men jag maxade inte. Jag höll precis tempot så jag skulle kunna slutföra alla intervaller i samma tempo utan att tvingas sänka farten på slutet.
Jag kan med hjälp av min pulsklocka skräddarsy mina intervaller efter mitt behov och humör. Har du en pulsklocka med intervallinställningar underlättar det eftersom klockan håller reda på tiden åt dig. Min klocka vibrerar när det är dags för varje ny intervall och den funktionen älskar jag.
Har du ingen pulsklocka går det bra med en vanlig klocka eller använd musiken du lyssnar på som intervallinspiration. Välj till exempel att springa en låt, gå en låt osv. Eller varför inte köra fartlek? Använd objekt i din omgivning, som du springer förbi, som delmål. Tänk till exempel att du ska springa fort till nästa lyktstolpe eller ett speciellt träd och så varvar du ner en stund innan det är dags för nästa objekt. Det piggar upp vilket träningspass som helst!
Så, det här var ett litet tips när det känns motigt eller om du precis börjat med löpning. Det här är givetvis även bra för alla som löptränar regelbundet men vill öka tempot lite.
1 maj 2010. Vilket härligt minne! Jag och Fredrik sprang ihop i jättefin miljö men jag minns att jag fick en dipp runt 4-5 km och vi fick varva löpning med gång. Men när vi väl kom i mål vid pizzerian så var vi så glada. Mer sånt här! :)