Browsing Category

Tankar

Tankar

Träna – på riktigt

Sara skrev ett så bra inlägg om hur hon saknar att träna – alltså träna ”på riktigt”. Känner igen mig i det hon skriver, för även om jag rör på mig mer i vardagen numera, så tränar jag väldigt lite om man jämför med hur det brukar vara. Och då känner jag att jag liksom inte är den där tränande människan och bloggen ekar tom.

Jobbet har liksom kommit i vägen den senaste tiden plus att jag är inne i en period då jag är avtrubbad och sover väldigt mycket. Träningen har alltid fungerat som ett sätt för mig att göra mig av med energi. Nu skulle jag behöva träna för att energi istället. Jag behöver träningen som allra mest men jag tränar som allra minst. Nån som får ihop den ekvationen?

Styrketräning, Tankar, Träning

Träna det som är kul

Jag tror ju lite på att träna det man har lust att träna, för då kommer träningen bli ett bestående inslag i ens liv.

IMG_0527

Det är lite så jag jobbar. Har jag inte lust med en viss träningsform men ändå på något sätt ”tvingar” mig kan det antingen bli awesome (särskilt om det något jag inte kört på länge) men mest sannolikt är att det blir pannkaka av passet eftersom hjärnan inte är med. Jag går oftast ”all in” när jag tränar, och då är det viktigt för mig att det är något jag verkligen vill göra.

Sommaren 2013 köpte jag en racer och blev hooked på landsvägscykling. I början gick det väldigt bra. Cyklingen var lustfylld och jag cyklade många mil per pass. Jag kunde cykla 11-15 mil på en vecka. Till slut sa kroppen ifrån. Hjärnan sade ifrån. Jag åkte ut på en vanlig standardrunda på ca 35 km men efter ca 4-5 km ville jag inte mer. Jag stannade vid en rastplats. Gick av cykeln och satt där på en bänk och bara stirrade. Jag var helt slut. Jag ville inte cykla. Så jag cyklade hem. Sedan dess har jag aldrig riktigt kommit tillbaka till landsvägscyklingen. Jag tränade för monotont och gav mig ut när jag egentligen inte hade lust. Då kan det gå så långt att man tappar glädjen för den träningsformen helt.

Så. Mitt tips är att träna det man tycker är kul, och inte träna något bara för att nån annan gör det eller för att det är trendigt just nu. Att testa nya saker och gå ur sin comfort zone är bara bra, men tycker du inte att en viss träningsform är rolig så strunta i den och gör något annat :) Idag var jag t ex sugen på att träna ryggen och köra svingar och clean & press med kettlebells, så då gjorde jag det.

Livet, Tankar

Det är inte lätt när det är svårt

I normala fall längtar jag nästan alltid till nästa träningspass och jag har kul under tiden jag tränar (eller åtminstone efteråt hehe). I 8 fall av 10 är det så.

Sedan ett par månader tillbaka är det tvärtom. I 2 fall (om ens det) av 10 är träningen kul. Jag längtar inte efter träningen, jag ser inte fram emot att få ta ut cykeln i skogen och jag får ingen såndär ”skön” känsla efter ett träningspass som jag typ alltid får annars. Det här gör mig ledsen. För nu när jag äntligen är läkt och får belasta ryggen 100% så vill jag inte.

Väl på träningen så kan jag inte ge mitt allt, mitt 100%. Jag kan ge kanske 80%, men jag märker att jag inte liksom köttar som jag brukar göra. Det finns inget go i kroppen, det är som att hjärnan inte förmedlar till kroppen att den ska ta i. Jag gör mitt bästa efter de här omständigheterna såklart och är nöjd med det ibland, men jag önskar att det här lilla extra hade funnits inom mig.

Under hela hösten har det känts som att jag befunnit mig i en dimma. Saker som gör mig glad gör mig inte lika glad just nu. Passionen för det mesta är borta. Så jag är ledsen om blogginläggen inte duggar tätt just nu, för när träningen inte känns sådär kul som det brukar är det svårt att blogga om det.

bild-12