Jag älskar funbeat! Nu har de kommit med en ny design och jag älskar den :)
Nu vill jag komma igång med löpningen efter min förkylning. Jag är fortfarande lite hes och snorig om morgnarna men inte så farligt att jag inte kan svettas lite. Vidare närmar sig Berlin Inline Marathon med stormsteg och jag har inte tränat någonting inför det. På grund av sjukdom, regn och storm har det varit svårt att åka.
Det är inte mycket jag kan göra för att påverka formen såhär 1,5 vecka innan. Energin är jag inte orolig för, jag ska kolhydratladda för jag kommer inte hinna ställa om mig till fettdrift på den korta tiden. Jag är mest orolig för hur ländryggen ska reagera. Det brukar inte vara några problem men å andra sidan har jag aldrig åkt 4 mil på inlines tidigare och jag kan tänka mig att det är ryggen som kommer strejka. Fötterna kommer också att kinka lite men då främst anklarna. Bara musklerna får tillräckligt med energitillförsel under loppet borde det inte vara några större problem. Åker man dessutom i klunga går det åt mindre energi eftersom luftmotståndet minimeras. Men jag har bara testat att åka i klunga och aldrig gjort det ”på riktigt” så jag vet inte om jag vågar. Det skulle iallafall vara en stor fördel om jag gjorde det rent tidsmässigt. För upplevelsens skull tror jag det skulle vara bättre om jag inte åkte i klunga och förmodligen kommer jag ändå åka bland en massa andra åkare och kan ligga bakom någon. Vi får se!
Det vore också lite tråkigt om det skulle börja regna. Jag åker inte när det är blött eftersom greppet försämras. Men skulle det regna så finns det så kallade regnhjul som är lite mjukare för att få ett bättre grepp. Jag har haft ett mål i bakhuvudet som skulle vara kul att uppnå och det är 2 timmar. Det innebär en snitthastighet på strax över 20 km/h och jag håller ca 17-18 km/h på mina långpass i Linköping där det är mycket varierande kvalitet på asfalt och backigt emellanåt. I Berlin ska det vara underbar asfalt så det bådar gott. Snittar jag 18 km/h åker jag in på 2:20 h och det är helt OK.
Egentligen borde jag inte ställa några krav på mig själv eftersom det är min andra tävling på inlines jag ställer upp i någonsin och att det kommer vara flera tusen åkare att dela plats med. Jag har ingen aning om hur det kommer vara, hur vädret kommer bli etc. Det viktigaste är att ha kul och äntligen få uppleva detta.
Inlines har varit den enda träningsform jag gillat fram tills jag började med löpningen för tre år sedan. Jag testade en kompis lillebrors inlines när jag var 11 år och sedan dess var jag fast. Pappa köpte ett par begagnade inlines i storlek 42 eller 44 till mig och jag åkte glatt med den fastän jag hade storlek 37. Efter det uppgraderade jag till ett par nya (och i rätt storlek) svarta lite glittriga Roxa mithos med snygga stålspännen som jag köpte för drygt tusenlappen inne på en golfbutik i stan där Nettan’s ligger nu. Jag var 11-12 år då. När jag var 13-14 fick jag ett par Salomon speedster i present av mamma och pappa. De var svarta och lila och det var blandat plast och tyg för bästa komfort. De hade jag sedan ända fram till förra året. Jag bytte hjul och kullager en enda gång och åkte mest för skojs skull.
2010 uppgraderade jag till ett par mörklila K2 Radical 2010 women som tog mig ett bra tag att åka in. De hade lägre och mjukare sko (mindre stöd) och betydligt större hjul. Jag började åka långpass på upp mot 30 km. I år uppgraderade jag mig igen genom att köpa en riktig racing-sko från Powerslide. Det var egentligen någonting som jag trodde skulle ligga betydligt längre fram i framtiden. Att åka med racingsko (eller speedskates som de också kallas) är ju liksom seriöst, det är ju var eliten åker med. Men det har visat sig gå bättre än väntat! Invänjningsperioden var bara ett par veckor med en del tryckande smärta vid en punkt som nu är borta. Här kan du läsa mer om skillnaden mellan fitness och speedskates.
Det är en dröm som går i uppfyllelse och det ska bli fantastiskt kul att få göra detta!
Såhär kommer jag se ut i Berlin den 24:e september!
