I lördags packade vi in oss i bilarna och körde till Tranås. Det är ungefär en timmes bilfärd från Linköping. Jag hade med hjälp av Naturkartan hittat till ett naturreservat som heter Illern och en (av flera) vandringsleder som går runt sjön Illern. Hur gulligt namn på en sjö?! :)
Man kör till Rås Gård där det finns en fin gratis parkering där man också kan ladda sin elbil.
Leden vi hade kollat ut var ca 4 km och gick runt sjön. Vi gick motsols, men jag skulle kanske rekommendera att gå medsols då den första sträckan vi gick var den finaste längs med sjön. Vår sista halva gick längre från vattnet och vi såg inte sjön lika ofta. Men hur som en väldigt väldigt fin led! Och barnvänlig. Molly, 8 och Alice, 3 hängde på utan större problem även om Alice fick bäras en del :)
Varvet runt inkl sträckan från parkeringen blev nästan 6 km. Jag tror vi gick en lite längre omväg på ett ställe. På slutet stannade vi vid badplatsen och doppade oss! Vattnet var så fint! Helt klart och mörkblått. Sjukt skönt efter att ha gått och svettats i värmen i två timmar.
I 40-årspresent fixade jag en weekend i Tiveden till Fredrik och mig. Tiveden är en nationalpark vid Vättern och tar bara 1,5 timme att åka dit från Linköping. Här kan man vandra, cykla, rida, paddla kajak mm.
Såhär skriver man på Tivedens hemsida:
Tivedens nationalpark är en av Sydsveriges vildaste skogar och en av den vackraste. Det är ett kuperat, bergigt och blockigt område. Till stor del stiglös och otillgänglig men också oändligt inbjudande. Parken ligger i den mest otillgängliga delen av Tivedens skogar, i den del som kallas Trolltiven.
Jag hade bokat en natt i stuga på Hamgården och sedan att få uppleva orrspel med Naturguide Tiveden. Att vi skulle kolla på orrar fick Fredrik dock inte veta förrän ca en vecka sen, ville dra ut på det så länge som möjligt så det skulle bli en överraskning.
Först tänkte jag att jag skulle visa er stugan och den vandring vi gjorde i Tiveden i lördags.
Stugorna var nybyggda och hade bra standard! Kök, badrum med dusch, TV och sovrum med sköna sängar. Önskar vi hade kunnat spendera några fler nätter här, men det får bli en annan gång!
I fredags när vi kom fram gjorde vi inte många knop. Åkte in till Laxå och besökte världens bästa retro-butik Linne & Lump. Köpte med oss kvällsmat och kollade på Bäst i Test på TV.
Vi gick och knöt oss tidigt för att nästa dag checka ut kl 10:30 för att vandra i Tiveden.
När Ivana och jag var här sommaren 2016 i och med arbetet med Vättern-boken, fanns inte den här entrén. Det är massor som byggts till på senare år. För att göra Tiveden tillgänglig för rörelsehindrade med ramper osv. Jättefint!
Vi utgick från Vitsand. En stor sandstrand mitt i skogen. Här i från kan man gå flera vandringsleder i olika längd och svårighetsgrad. Vi valde först att gå en led som heter Tärnekullerundan på 1,3 km som går förbi Vitsandsgrottorna. I foldern vi fick på Hamgården står det att denna runda tar ca 1 timme att gå vilket indikerar att leden är kuperad och klurig att gå.
Och klurig var den! Över stock och sten gick vi. Jag tycker spontant att såna här leder är jätteroliga att vandra. Man får tänka och ibland använda händerna för att ta sig fram.
När vi gått klart Tärnekullerundan fortsatte vi till Junker Jägares sten som är en stor sten som inlandsisen lämnat kvar. Typ den största sten jag sett.
Vi fortsatte sedan att gå Vitsandsrundan som är strax under 1 km och beräknas ta 30 min att gå. Också den ganska krävande men inte stenig som Tärnekullerundan utan mer kuperad.
Efter vandringen tog vi oss till Tiveds Kafferosteri & Café och fikade. Här rostar man sitt eget kaffe som man kan dricka på plats eller köpa med sig hem i olika utföranden. Cheesecake, morotskaka, smörgåsar och våfflor finns på menyn och jag tog en cheesecake-bit medan Fredrik testade morotskakan. Till det serverades Pepsi Max (stort plus!).
Efter detta begav vi oss för att träffa upp guiden David som driver Naturguide Tiveden. Vi skulle ta oss ut till en mosse där orrarna spelar tidigt på morgonen. Mer om det i nästa inlägg!
Linköping kryllar inte av rundleder direkt, dvs vandringsleder som börjar och slutar på samma ställe. Men då och då hittar man nya guldkorn! Jag använder ofta Naturkartan för att hitta vandringsleder, och Rådslaleden hittade jag där. Den börjar nord-ost om Stjärnorp norr om Roxen. Leden är ca 4 km enligt Naturkartan men med avstickare skramlade vi ihop dryga 6 km.
Kör man hit från Ljungsbro (vilket innebär en lite krångligare bilresa med mycket grusväg) så är skyltningen bra några kilometer innan start.
Själva leden sen var tydligt markerad med blå markeringar. Leden består av smala skogsstigar. Lite blöt och klafsig så här års och det läckte in i mina skor :(
Rådslaleden går runt Hallsjön och den skymtar man på flera ställen längs leden. Här finns en fin grillplats vid stranden till sjön. Här och var går man över små och större rinnande bäckar, och det finns en del lämningar från 1700-talets järnhantering.
En underbar led som för oss med fotostopp och avstickare tog lite mer än två timmar.
Jag var här och gick en bit av Glansgruvans vandringsled för några år sedan. Sedan dess har jag velat ta med Fredrik och visa vilken fin led det är och vilken cool historia den har! Idag hade vi Trassel med oss också och vandring blir roligare när hon är med. Hon älskar att sniffa runt och hitta pinnar. När hon blev törstig drack hon vatten ur en bäck. Så sjukt behändigt att ha med vovve såhär!
Glansgruvans vandringsled ligger vid sjön Glan utanför Skärblacka mellan Kimstad och Finspång. Det finns en liten parkering och det är inte svårt att hitta. Leden är ca 3,6 km lång, men gör man de små avstickarna och kikar på alla historiska lämningar (kalkugnar etc) längs leden så blir det ca 4,3 km totalt.
Det rekommenderas att man går leden motsols. Och det gjorde vi. Leden är väldigt fin och den är väl markerad och så himla fint underhållen.
I slutet kan man gå in i det gamla kalkbrottet och det är en mäktig syn!
När vi gått klart leden åkte vi norrut mot Finspång och upp mot Rejmyre. Vi tänkte besöka glasbruket men det var stängt när vi kom dit. På vägen såg vi det här konstverket väl synligt från vägen och var tvungen att åka in och ta en bild :)
På vägen hem från Rejmyre besökte vi Sätragruvan, eller iallafall de två öppningarna till den. För det var typ 1 decimeter högt vatten och då vi inte hade gummistövlar skippade vi att gå igenom.
Fick rätt ball vy över brottet till Sätragruvan, här bröt man svavelkis och är ett sk dagbrott. Den rödaktiga ytan som syns som skapas av järnoxidering.
Nästa gång ska vi ragga med Elin och Jerre för här finns säkert en massa cacher att ta! :)
Dagens hundutflykt gick till Viggeby naturreservat som ligger i Brokind ett par mil söder om Linköping. Här kan man vandra på stigar på halvön längs med vattnet. Man passerar flera badplatser och det finns till och med hundbad. Tyvärr var det fortfarande tjock is på vattnet så hundarna kunde inte bada just idag. Gillar man geocaching kryllar det av cacher här. Fredrik och jag tog oss an den norra delen av halvön i fjol och tog några cacher. Idag hade vi händerna fulla så vi tog inga.
Det var ca 10 grader ute och solen värmde. Stigen på första delen av halvön var torr och fin medan det på den skuggiga sidan fortfarande var en del snö och is. Vi var ute i två timmar och vovvarna ligger utslagna på golvet medan jag skriver detta.
Fint väder. Utomhussugna vuxna, barn och djur. Elin, Jerre, barnen och vovvarna kom hit runt kl 14 och så åkte vi bort till Öna Kulturreservat som ligger ca en mil söderut. Från huvudvägen kör man tre kilometer på en slingrig och backig skogsväg och åtminstone en bil körde fast. Vi puttade och frustade, men bilen kom ingen vart. Efter en stund kom ett gäng holländare som hjälpte till och bilen kom loss. Vi ställde den längre ner och gick den sista biten.
Väl framme var snön tjock och skaren hård. Hundarna kunde lätt tassa uppepå den utan att sjunka igenom. Vi hittade en fin plats där vi satte upp en eld och fikade på bullar och Ballerinakakor och varm O’Boy. Molly tappade sin andra framtand och allt var som i en jäkla äventyrsblogg. Det var bara den hemmatäljda kåsan i trä som saknades!
När vi kom tillbaka planerade vi för kommande resa i sommar (vi ska ju dra till Wales!) och vovvarna krullade ihop sig på vardagsrumsgolvet och i soffan. Nästa helg ska vi vara hundvakter och jag längtar ihjäl mig! :D
