Träning är den bästa medicinen de där dagarna man känner att huvudet är fullt och redo att explodera. Kvällen såg härlig ut där utanför fönstret och jag snörade på mig skorna och gick bort till skogen med mamma i telefonen.
Rätt var det är började jag att springa. Mamma noterade flåsandet och jag utbrast ”Jag springer mamma!”. Kände mig som ett barn som typ lärt sig gå. Jag fortsatte, och fortsatte. Sprang längre än jag trodde jag kunde, med glädje i stegen. Jag kände en sådan enorm frihet! Från att ha gått till Nä-nu-skiter-jag-i-detta till Let’s do this!
3 Comments
träningsglädje!! :)
Härligt! Du strålar. :-)
Härligt!! :-)