Jag sprang till Fredriks jobb idag. Det tar ungefär 30 min. Eller ja, att springa är att överdriva. Jag mer lufsade dit. Det gick lätt i början men sen började helvetet, när vartenda steg känns så tungt att foten sjunker igenom skosulan och ner i asfalten.
När jag kom fram efter hundraelva svordomar satte jag mig på den här bänken och tänkte att jag aldrig mer skulle springa.
1 kommentar
Nästa gång kommer det kännas mycket bättre! Pepp!