Löpning

Parkbänksblues

Jag sprang till Fredriks jobb idag. Det tar ungefär 30 min. Eller ja, att springa är att överdriva. Jag mer lufsade dit. Det gick lätt i början men sen började helvetet, när vartenda steg känns så tungt att foten sjunker igenom skosulan och ner i asfalten.

När jag kom fram efter hundraelva svordomar satte jag mig på den här bänken och tänkte att jag aldrig mer skulle springa.

bild

Previous Post Next Post

You Might Also Like

1 Comment

  • Reply Suzan 25 april, 2013 at 20:06

    Nästa gång kommer det kännas mycket bättre! Pepp!

  • Leave a Reply

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.