Jag skriver inte så mycket om min träning numer. Det är inte ett aktivt val, det är mer att min träning inte varit spännande på länge. Något jag däremot är lite stolt över är att jag styrketränade på gymmet ända in i juli månad den här sommaren. Jag tycker det är väldigt jobbigt att träna inomhus på sommaren när värmen och fukten trycker. Men i år valde jag att strunta i att det kändes jobbigt och körde bara på.
I slutet av juli sen så fick jag min efterlängtade e-mtb så jag cyklade ju på den hela augusti och september. I oktober nu började jag gå på pass på Friskis. Jag kände att jag behövde något nytt som rörde om lite i grytan. Så jag har varit på skivstång och cirkelfys främst. Skivstång tränar mer muskeluthållighet medan cirkelfys mer är explosivitet och styrka skulle jag säga. Uthållighet är min akilleshäl. Jag gillar att ta i hårt och fort! Att sega sig igenom 12-15 reps i en övning är sjukt jobbigt. Så detta ska jag jobba på!
Körde en sen kväll på gymmet med Fredrik där jag satsade på högreps (12-20 reps) istället för låg-eller mellanreps. Jag körde axelpress, knäböj, bänkpress, bicepscurls och russian twists. Ett kort men väldigt bra pass! Har varit lite vissen tidigare i veckan så att köra ett kort och fokuserat pass kändes helt rätt.
När jag kör högreps så ansamlas mycket mer mjölksyra. Den kommer redan efter 10-12 reps i vissa övningar. Musklerna känns mer ”slut” efter några sådana set. Det vore spännande att träna såhär i nån månad och se vad effekten av det blir. Allt pekar på att det inte spelar någon roll för muskeltillväxt hur många reps man gör, utan det är muskeluttröttning som är huvudsaken. Hur man når dit spelar mindre roll.
Jag har en ny fancy våg hemma från Tanita som förutom muskler och fett också kan mäta muskelmassa i olika kroppsdelar och visar eventuella skillnader mellan t ex höger och vänster ben.
Jag gjorde en mätning när jag köpte den i juli och tre månader senare hade jag gått upp 2,5 kg i muskler och gått ner 3,6 procentenheter i fett. Extra roligt att se det här resultatet då jag inte gjort något utöver det vanliga för att uppnå det. Jag har levt, ätit och tränat som vanligt. Om det fortsätter såhär så är det verkligen kul att kunna få resultat utan att träna ihjäl sig på gymmet och leva på kyckling ris, och proteinshakes.
Att förändra kroppskompositionen tar tid. Det tar mycket längre tid än att t ex tappa i fettprocent först och sen bygga muskler, men det är antagligen det mest hälsosamma att göra om man finner sig jojo-banta gång på gång. Att äta gott och känna sig stark vid träning är viktigt för mitt välbefinnande, så det tänker jag fortsätta med!
En av alla fördelar med att vara egenföretagare är att jag kan styra mina egna tider. Det innebär ibland att jag är ledig hela dagar, i synnerhet nu under hösten när volymerna minskar.
Ledig onsdag med Roxie
I onsdags har jag varit ledig och dagen började med att Roxie helt själv lyckades öppna sovrumsdörren och väckte mig. Fredrik brukar gå upp tidigare än mig och gå ut med henne, och stänger sovrumsdörren så jag kan sova vidare. Roxie kom uppspringande i sängen och slickade mig i ansiktet. Dags att gå upp!
Vi tog oss till Ekängsdalen och tog en promenad på stigarna där. Tog tre HittaUt-kontroller och Roxie fick gå i ojämn terräng och klättra uppför några höjder. Det älskar hon!
När vi kom hem fick hon mat, och jag med! Gör det enkelt för mig och brukar bryta fastan med en burk makrill i tomatsås. Det mättar bra. Tittade på senaste avsnittet av Uppdrag granskning om renoveringsvräkningarna (”renoviction” har blivit ett känt begrepp) som pågår i Stockholmsförorten Husby. Det pågår egentligen över hela landet men Husby verkar särskilt utsatt.
Såg att solen tittade fram bland de mörka molnen ute och det påminde mig om att jag skulle åka till Antelius blommor i Johannelunds centrum för att hämta ut ett par örhängen jag beställt. Passade på att köpa en ny bukett blommor som nu står på köksbordet.
Nästföljande dag fotograferade jag två bostäder varav en etagelägenhet med massor av charm. Älskar att fotografera den här typen av objekt! Det ställer höga krav på min kreativitet och jag får tagga till lite extra!
HittaUt i mörker
På eftermiddagen redigerade jag bilderna för leverans för nästkommande dag. Runt 17-tiden tog vi oss åter till Ekängsdalen för att ta några HittaUt-kontroller med reflexer. Nytt för i höst är just dessa som man lätt kan hitta i mörkret om man har någon form av lyse med sig. Fredrik och jag tog en varsin pannlampa. Roxie uppskattar att gå i skogen alla tider på dygnet och hon tar alltid täten oavsett väder och ljusförhållanden.
I nästan 1,5 timme gick vi på grusvägar, smala stigar, i obanad terräng och genom lerhål. Vi tog 4 kontroller. Här mötte vi en man som precis skulle ta sin allra sista kontroll. Sen hade han tagit alla 178 st i Linköping. Imponerande! HittaUt-kontrollerna kan man fortsätta ta fram till söndagen den 14:e november, sedan plockas de ner och återkommer på nya platser runt om i Linköping igen i vår.
HittaUt finns i flera städer och orter så kika om det finns några där du bor på deras hemsida.
En HittaUt-kontroll i dagsljus
Krysantemum från Antelius blommor
Örhängen från Nous Jewelry
Pigg och glad! Redo för jobb!
Ekängsdalens våtmark. I skogarna här omkring tog vi 4st HittaUt-kontroller i mörkret
Då och då stöter man på ena riktiga pärlor till vandringsleder och den i Korpbergets naturreservat sällar sig till den samlingen. Vandringsleden är inte så lång (ca 3 km) och utgår från KFUM Breviks kursgård. Här finns en parkering som rymmer ungefär tio bilar. Här stod bara en annan bil när vi kom.
Leden är markerad med orange markeringar och är en rundslinga. Vi gick medsols, och den börjar bakom höghöjdsbanan och upp på ett litet kalhygge. Här efter kommer man in i tallskogen och här växer träd som är upp mot 400 år gamla. Vi mötte ett glatt gäng löpare som tipsade oss om att ta oss upp på utsiktsplatsen, så det gjorde så såklart! Här uppe blev det glesare med träd och vi fick beskåda en underbar utsikt över Slätbaken. Vädret var klart och soligt så vi kunde se långt.
Med många fotopauser tog det ca 1,5 timme att gå. Leden är kuperad på sina håll och man får sig en och annan pulshöjare!
Det går mot en lugnare period på jobbfronten för min del. Att växla ner är jobbigt om man inte har en plan. De lugnare månaderna innebär att jag inte har fotograferingar varje dag. Här får jag se upp så att latmasken inte vinner. Min plan är att träna varje dag. Nyligen har jag börjat gå på pass på Friskis igen efter ett långt uppehåll på säkert 4-5 år. Det känns väldigt kul och hoppas jag kommer få må bra i den här träningen så jag kan fortsätta. Risken med så pass högintensiv träning är att det stressar kroppen på ett negativt sätt. Här får jag vara lyhörd och gå på max 3 sådana pass i veckan för att inte bränna ut mig.
Något jag är sugen på att göra är att plugga. Att gå en kurs i något. Har bland annat kikat på utbildningarna på Paleo Institute. Jag vill gärna bredda mina kunskaper inom kost och få ett kvitto på att jag kan någonting. Just nu läser jag på om antiinflammatorisk kost.
I somras köpte jag en mer avancerad personvåg från Tanita med hantag som mäter kroppsammansättningen i hela kroppen. Den våg från Garmin, jag har sedan innan, har inget handtag med sensorer för överkroppen och strömmen går antagligen mest bara igenom benen, så den visar inte hela sanningen. Jag tog en mätning siste juli med nya vågen, och gjorde en ny mätning här om dagen. Jag står stilla i vikt, men har gått ner 3,6 procentenheter i fett och upp 2,5 kg i muskelmassa. Och det här är genom att göra väldigt små ansträngningar, att i huvudsak äta vad jag vill (trivs bäst med lågkolhydratkost med inslag av bullar lite då och då) och träna vad och när jag vill. Så häftigt!
På tal om jobb tidigare så fotograferade jag en så underbar lägenhet här i Linköping nyligen! Jag älskar inredningen och den här panelen bakom sängen vill jag så gärna skapa i mitt sovrum. Ska bara ta reda på hur man gör.
I helgen hade Boställets vedugnsbageri 10-årsfirande och jag var där för att fotografera åt Karin som äger och driver Bostället. Vi möttes 2014 i och med framställandet av boken Café Östergötland som Ivana och jag arbetade med det året. Det var första gången jag var på Bostället, och förmodligen var det mitt allra första besök på ett gårdscafé över lag. Jag blev verkligen tagen av miljön och sedan dess är gårdscaféer något av det bästa jag vet!
När jag fyllde 30 år hade jag mitt firande här, det kan du läsa mer om här.
Nu har alltså Bostället funnits i hela 10 år och det firades med buller och bong av besökare och lokala producenter som erbjöd viltkött, hamburgare, blommor, grönsaker, keramik, hampa mm. En riktig fest! Den här dagen invigdes också det gamla hönshuset som gjorts om för ännu fler sittplatser för fikasugna gäster.
Vill du besöka Boställets vedugnsbageri så finns de i Maspelösa strax utanför Linköping. Kika in på deras hemsida för vägbeskrivning och öppettider.
Det gamla hönshuset som numera huserar fikasugna gäster
Jag köpte en bukett dahlior från Björktorps gröna som står så fint på köksbordet nu! <3
En solig dag i slutet av september tog vi vårt pick och pack (inklusive lånad hund) och drog mot Norrköping. Det känns som att Norrköping har en rikare andel vandrings- och mountainbikeleder än Linköping, men rätta mig om jag har fel. Oavsett så uppskattar jag att det bara tar runt halvtimmen med bil till grannstaden.
Som vanligt tog jag en kikelur på naturkartan.se och där hittade jag en lagom kort led – Leonardbergsleden. Den består av två loopar om ca 2 km/st. Vi valde att gå den närmast sjön Glan. Tar man varvet medsols så går man en bit på en grusväg innan man går in bland träden. Här inne finns sedan klipphällar med isräfflor att beskåda. Isräfflor har uppkommit då block, stenar och gruskorn som suttit fastfrusna i inlandsisens bottendelar repat och slipat berggrundsytan.
Efter en liten stund uppdagar sig en vacker utsikt över Glan, med betesmarker och fågeltorn i förgrunden. Här satte vi oss i solen på de varma klipphällarna och fikade på nötter och oliver. Vi vek av åt höger för att småningom komma ner till fågeltornet. Roxie råkade gå emot elstängslet till beteshagen och gnydde och skällde till. Stackars gumman! Men ingen fara skedd, hon var direkt åter till sitt glada jag.
När vi gått klart den ena loopen kom vi tillbaka till bilen (här kan man alltså välja att fortsätta gå den andra loopen om man vill), och vi åkte till Löfstad slott som man enkelt tar sig till från E4:an mellan Norrköping och Linköping. Jag har inte varit här sedan Ivana och jag gjorde Café Östergötland, och då fanns i princip ingenting förutom slottet här. Nu finns en jättefin handelsträdgård med café. Vi tog en varsin smörgås och jag njöt fullt ut av att ha en alldeles lagom ansträngande lördag när helgerna dessförinnan bestått av cykling eller krävande vandring.
Vill ni läsa om Leonardbergsleden och se karta kan ni gå in på naturkartan.se