Besöksmål

Stjärnorpsravinen i maj

Plötsligt kom maj och allt bara exploderade ute! Grönskan, blommorna.. Ljuset. Åh detta ljus! Fredrik och jag tog en spontantripp till Stjärnorpsravinen norr om Linköping ikväll. Vi hade med oss Roxie som alltid är pigg på äventyr.

På seneftermiddagen/kvällen är ljuset magiskt nere i ravinen! Här går en tillgänglighetsanpassad slinga på ett par kilometer totalt fram och tillbaka. Vattnet är klart och porlar i bakgrunden. Fåglar kvittrar och här kan man verkligen fly staden en stund. Vi såg mängder med vitsippor och ormbunkar som börjar krulla ut sig. Även storrams, hässleklocka och lundarv växer här.

Visste ni att Stjärnorps­ravinen är en av Östergötlands rikaste fladdermuslokaler? 8 av länets 10 kända arter finns här. Själv har jag inte sett några fladdermöss just här men det vore ju häftigt att få syn på dem!

Har ni möjlighet att besöka Stjärnorpsravinen nu inom de närmaste dagarna (innan vitsipporna blommar över) så rekommenderar jag det varmt!

Livet

Fotopromenad i min hemmastad

Våren är som gjord för fotopromenader! Har haft Roxie över natten och gick för att lämna hem henne igår. Vi besökte Trädgårdsföreningen och satte oss i gräset vid södra entrén och tittade på människor som susade förbi. Efter nån halvtimme kom Fredrik och mötte upp oss efter jobbet. Vi lämnade hem Roxie och så tog vi en sväng på stan. En fika på Simon’s och sen besök i några butiker, varav Akademibokhandeln där författaren Kerstin Bergman signerade sin nya bok – en deckare som utspelar sig här i Linköping.

Och så traskade vi hem genom Ramshäll och de vackra villorna.. Berga hage som har en fantastisk utsiktsplats. Här har man en skymt av Linköpings nya simhall som nu äntligen är invigd och öppen!

I Majelden hämtade jag ut lite kosttillskott och vi köpte en varsin isglass. Satte oss i gräset och kisade i solen en stund. ”Det här hade vi inte kunnat göra om vi hade barn”, sa jag. Det är ofta jag känner så. Jag behöver mycket me-time. Jag värdesätter frihet och spontanitet. Kan ju inte ens ha en egen hund för bövelen. Jag lånar andras hela tiden.

Sen följde en stillsam promenad längs villagatorna i kvällssolen. Livet är fint.

Cykel, Hälsa

Ropar ett litet ”hej!”

För några dagar skrev jag inlägget att jag varit i kontakt med en näringsterapeut som gett mig goda råd. Redan andra dagen började jag känna skillnaden. Jag har ätit all min favoritmat (som ändå inte innehåller vete eller mejerier) och jag är både piggare och gladare. Det är justeringar i makronutrienterna, som jag var skeptisk till från början, som funkat fantastiskt bra.

Ett av symptomen jag haft i snart ett år nu är träningsintolerans. Har inte kunnat pressa mig på träning alls utan att krascha eller bli sjuk dagen efter. Men så igår rastade jag min manuella mountainbike tillsammans med Fredrik, och jag är så glad att jag sitter här morgonen efter och är mitt pigga jag trots att jag majoriteten av gårdagens cykelpass låg i pulszon 4. Tänk om det är nu det vänder!