Besöksmål

Adolfsnäs, klosterliljor och Ladugård 206

Fredrik gillar kaffe. Väldigt mycket. Han gillar Rosteriet i Vadstena’s kaffebönor som han sedan maler själv hemma. Så planen var idag att köpa nytt kaffe, men det finns ju så mycket mer att hitta på i trakten! Nyligen fick vi nys om Afolfsnäs Handelsträdgård till exempel. De hade öppet nu över påskhelgen så dit styrde vi kosan först. Först kommer man in i en mysig butik där man kan köpa krukor, inredning och ”härodlat” (hur bra uttryck?!). Sen fick vi tips om att gå in i gurk-växthuset så det gjorde vi ju såklart! Klämde på en katt på vägen som satt och solade.

Plötsligt såg vi två alpackor som stack upp sina huvuden utanför växthuset. Deras hage gick precis där och ena ägaren tog med lite gurka som hon lockade och matade dom med så vi kunde få en closer look :) Man vill ju bara krama dom, men dom är ju inte så keliga alpackor..

Jag plockade på mig lite penséer som jag ska sätta i krukor på balkongen. Kommer bli finfint ihop med en påsklilja eller två. Just ja! På sommaren finns ett café här där man kan köpa fika. Så hit kommer vi tillbaka om ett par månader.

Efter detta kom jag ju på att klosterliljorna blommar för fullt vid klosterkyrkan inne i Vadstena. Har aldrig varit där och sett det själv, men mamma var där i fjol och tyckte det var så fint. Fint var ordet! Mängder och åter mängder av klosterliljor växte ur gräset under träden bakom kyrkan. Det var så fint i solen. I några stora träd strax bredvid hördes ett gäng råkor som byggde bon.

Nu var vi hungriga så vi åkte till Ladugård 206 där Rosteriet också ligger. Hör bjöd Fredrik mig på en brak-lunch! Och så stötte vi på en gemensam bekant där i restaurangen som hade ätit precis det vi skulle få in. Trevligt!

Hela den grafiska profilen lirar bra med känslan man får när man strosar runt bland odlingarna.

Pensée-plock!

Alpackorna! Två stycken var dom!

Härifrån Vättern har jag många barndomsminnen, och det har jag min farfar att tacka för :)

Staty av Heliga Birgitta i Vadstena

Kolla vad härligt! Klosterliljor så långt ögat når

Klosterkyrkan fick inte ens plats på bild så enormt stor och pampig är den!

Vadstena folkhögskola/Trefaldighetskyrkan. Vilken superfin innergård va?!

Ladugård 206! Här finns kaffet (och maten)!

Förrätten! Trodde det var en mozarella i där men det var ett pocherat ägg. Jag tackar jag!

Ett stycke skivad majskyckling med potatis och kryddsmör

Desserten var bäst! Tiramisu i en kopp. Nom!

Inne på Rosteriet. Fredrik väljer vilka bönor som ska få möta kaffekvarnens öde.

Finfin keramik från The Clay Lab Malmö

3 april, 2021 by
Diet, Periodisk Fasta

OMAD i en vecka!

Sedan jag skrev det här inlägget har jag haft en annan upplevelse av detta typ av ätfönster, läs min uppdatering här.

Jag har testat OMAD förut, men då mest enstaka dagar. OMAD står för One Meal a Day och betyder helt enkelt att man käkar en måltid om dagen. All dagsenergi klämmer man in på typ en timme.

För mig som föredrar att äta mycket är det är ett grymt bra sätt att äta på. Det har i varje fall varit det denna vecka, för hela veckan har jag ätit en måltid. Det har funkat extra bra eftersom jag haft en lugn arbetsvecka, jag blir inte lika hungrig på dagarna när jag jobbat såhär lite.


Hur har jag ätit?

Jag har föredragit att lägga min måltid på eftermiddagen, runt kl 17-18. Då har Fredrik slutat jobbet och vi kan styra ihop någonting tillsammans. Sen äter jag i en timme och börjar fasta igen tills nästa dag.


Vad har jag ätit?

Ni kan kika på bilderna här nedan! Men för att summera det har jag ätit det jag vanligtvis äter som middag; kött/fisk, sås och någon kolhydrat. Sen för att bli riktigt nöjd och mätt äter jag dessert. I veckan fyllde Fredrik år och då blev det tårta. Annars kanske det blir en kanelbulle eller två från bageri, eller hemgjord kladdkaka. Vad jag är sugen på för dagen helt enkelt!

När jag ätit min måltid är jag så mätt och nöjd vill jag lova! Inga fler cravings, ingen hunger.. Är riktigt riktigt mätt trots att jag vissa dagar ligger på ett ganska stort kaloriunderskott. Har tidigare de senaste veckorna testat att strunta i att fasta och äta oftare men det har inte funkat alls. Blir jättesötsugen på kvällen och har hungerkänslor trots att jag äter en bra middag. Skillnaden på att äta t ex 1400 kcal fördelat över hela dagen jämfört med att äta på en timme är enorm.


Fördelar med OMAD

Frigör tid
När jag äter en gång om dagen finns det massor annat jag kan göra än att planera mat eller äta.

Avdramatiserar mat
Jag behöver ta ett matrelaterat val om dagen, inte tre eller fyra eller fem. Det gör att jag oftast inte tänker på mat alls.

Fasta
Periodisk fasta vet vi är bra för kroppen (och knoppen!) av en mängd olika anledningar. Bland annat stärks immunförsvaret, insulinet sänks och kroppen kan arbeta med att reparera sig istället för att smälta mat. Viktnedgång kan också inträffa.

Nackdelar med OMAD

Det passar inte alla
Det här beror på vem du är och hur din vardag ser ut. Är du en person som äter ute på lunchen med kollegor (kanske inte så mycket nu för tiden..) och ser fram emot familjemiddagarna på kvällarna så kanske OMAD blir klurigt. Men för den sakens skull behöver man inte avstå från att korttidsfasta.

Kräver viss planering
För att få i sig tillräckligt energi och vettig fördelning av makronutrienterna så brukar jag kvällen innan planera ungefär vad jag ska äta i appen Lifesum. Där får jag reda på hur mycket jag får i mig av allt.

Hur har jag känt mig?

Bättre än på länge! Jag jobbar vanligtvis med att fotografera bostäder på dagarna. Just denna vecka har det varit låg belastning, men har ändå jobbat varje dag. Har mycket energi under dagarna, mer än normalt. Jag vet inte hur OMAD fungerar under veckor med hög belastning, det återstår att se. Men över lag har jag mått toppen!

Varför funkar det så bra?

Jag tror att jag fungerar bäst när jag får äta så mycket jag vill när jag äter. Jag behöver äta tills jag är MÄTT, och så att jag håller mig mätt. Visst kan jag känna mig hungrig när jag fastar i 20-24 timmar, men den känslan är försumbar med de hungerkänslor jag upplever när jag äter oftare och försöker hålla nere på energiintaget. Då blir jag ofta irriterad, känner mig urlakad och låg.

Jag har testat att äta på många olika sätt genom åren, och vissa sätt har tidigare fungerat mycket bra men fungerar sämre idag. Jag vill kunna NJUTA när jag äter. Äta det jag är sugen på. Inom en viss rimlighet såklart. Och det har jag verkligen gjort den här veckan. Som en bonus har jag gått ner 0,9 kg i vikt.

Träning och OMAD

Jag tänkte skriva ett separat inlägg om detta senare, håll utkik!

Framtiden

Så länge det fungerar så här bra kommer jag fortsätta med detta. Jag kommer hela tiden utvärdera hur jag känner mig, och jag kommer förbättra mina måltider utan att känna att jag försakar mig någonting.

Det ska bli spännande!

Hemmagjorda lammfärsköttbullar med potatismos och gräddsås

Tacofärs med inlagda små paprikor med ost och crème fraiche

Tårta från favoritkondiset Lanemo!

Köpesallad med pasta, räkor, ägg, salladslök och levain med smör

Sötebröd från Lanemo – extra uppladdning innan långpass på cykel förmiddagen efter

Kycklinglevergryta med svamp och lök, samt basmatiris och lingonsylt

Grönsaksspaghetti med köttfärssås gjord på vildsvinsfärs

28 mars, 2021 by
Mountainbike

Cyklat långt & hårt – socialcykling med Mera Lera!

Det här med att cykla långt är något jag kämpar med, uthållighet är något jag imponeras av. För mig är det mest leda att hålla igång med något fysiskt krävande längre än en timme. Men idag var jag tydligen sugen på tortyr för här skulle det vankas socialcykling med klubben, och just dessa pass är alltid långa. Denna typ av cykling har Mera Lera MTB sysslat med i ett par år, men just idag var första gången jag var med. Planen var att cykla till Slakaspåret som är markerat med spygröna markeringar. Spåret kallas också för True Pace och är ca 14 km långt.

Vi samlades en hel hög cyklister vid portalen i Vidingsjö. Lite upprop där efter anmälningslistan. Det är smidigt att kunna anmäla sig till ett träningspass via hemsidan och Svenska Lag. Sen bar det iväg så det dammade om grusvägarna genom Tinnerö.

Det sög rejält i benen en bit in när vi kommit till skogen och stigarna där. En del uppförs och det dröjde inte länge förrän jag fick börja klä av mig för att jag blev så varm. Av med långärmade tröjan! Av med buffen runt huvudet under hjälmen, och av med vantarna. Hade jag inte haft långa tights under mina cykelbyxor hade jag dragit av dom också. Rena rama sommarvärmen!

Vi köttade runt i skogen i Slaka tills jag råkade tappa bort gruppen. Som tur är var ledare Linda med, och Fredrik förstås. Så efter lite runtringning fann vi gruppen rätt snabbt igen. De hade cyklat ett megajobbigt parti med riktigt mjuk sugande stig, skönt att slippa det! Jag hade legat på tröskelpuls (pulszon 4 av 5) större delen av passet, mycket högre än vad jag brukar.

När vi var klara började folk droppa av men Fredrik och jag slog följe av Linda och en annan kille till portalen igen. Vi tog oss till motionscentrumet och hittade cykeltvätten och passade på att tvätta av cyklarna.

Statistik

Distans: 28,94 km
Tid: 1 h 56 min effektiv rulltid (3 timmar allt som allt)
Ansträngning enl Borg-skalan: 18 – mycket ansträngande
Skoj: 7 av 10 – det var riktigt kul under ett parti i skogen där det var flowigt och lagom tekniskt.

27 mars, 2021 by
Foto, Jobb

Ett favoritobjekt hittills i år

Jag är äntligen feberfri sedan ett par dagar tillbaka! Det innebär att jag kunnat börja jobba igen. Nyligen fotade jag ett hus som var perfekt förberett. Här märktes det att säljarna jobbat frenetiskt med att visa bostaden från sin bästa sida. Ljuset flödade in genom fönstren och blixten behövde inte jobba hårt. Bilderna är blandade med lätt upplättningsblixt för att inte fräta ut fönsterkarmar, och exponeringar med helt naturligt ljus.

Behöver jag säga att det är grymt kul att arbeta i en sån här miljö?

Rakt på-vinklar är gött när tillfälle ges, och i den här bostaden fanns det många sådana

Normalt brukar jag släcka alla lampor men en sån här vacker taklampa som ger ett så subtilt sken låter jag vara på

Rätt på ba!

I mindre rum är fota i vinkel oftast bäst, det täcker mer av rummet

Badrummet är det mest smakfulla jag fotat än i år

Detaljbilder som denna brukar vara uppskattad av mäklare

Likaså en sån här tightare bild som inte nödvändigtvis visar rymd utan en känsla av hur det är att bo där

Här har jag suttit i soffan och fotat handhållet utan stativ då det var trångt. Här ville jag åt den raka foto-vinkeln och blombuketten ger en effekt i hörnet som ramar in bilden

Mäklarhimlen är alltid blå!

11 mars, 2021 by
Boktips

Knäböj – en bok av Sara Martinsson

Sara är tyngdlyftare. Det märks att hon är extremt passionerad för tyngdlyftning och hur avancerat något som ser så lätt ut kan vara. Att få en stång från marken upp till raka armar över huvudet, på bara ett par sekunder. De som utövar tyngdlyftning får det att se lätt ut, de formar sina kroppar efter stålet, efter stången.

Den här boken handlar om starka kvinnor genom historien, hur starka stora kvinnor varit sedda av allmänheten och hur världen ser ut idag. Vilka begränsningar kvinnor haft genom att försöka bryta normer, den diskriminering som elitidrottande kvinnor med ”för höga” naturliga testosteronnivåer genomlidit men också vilka fördelar kvinnor har i en idrott som tyngdlyftning. För det går faktiskt jättebra för kvinnor i tyngdlyftning idag. Sverige har lika många tyngdlyftande kvinnor som män, och 2014 tävlade för första gången fler kvinnor än män på SM i tyngdlyftning. Martinsson skriver:

2016 skickade Sverige sin första tyngdlyftare till OS på 20 år. Hon heter Angelica Roos, och två år senare tog hon silver i stöt (106 kilo), rons i ryck (84 kilo) och silver i totalen (191 kilo) på EM. Vid samma mästerskap tog sedan även Patricia Strenius Sveriges första EM-guld i tyngdlyftning på nästan 70 år.


I boken tar också Sara Martinsson upp vilken fördel träning har för kvinnor. Att vara stark fysiskt för att klara oss mer självständigt, men även för att jaget stärks av att vara fysiskt stark. Något som jag själv varit med om. Det är nog den enskilt största anledningen till att jag lyfter grejer på gymmet – känslan av att känna mig stark och kompetent. Detta spiller sedan över på andra delar i mitt liv.

Boken har hållit mig sällskap under tiden jag varit hemma i förkylning, och där jag tagit en paus från sociala medier. Den har inte bara varit ett tidsfördriv, utan ett jäkligt bra sådant.

7 mars, 2021 by
Livet, Mountainbike

Cykling i början av mars

En vecka av mars har gått och jag ligger hemma i en av de värsta förkylningar jag haft. I vanliga fall får jag lite symptom, men sen går det över efter nån dag. Nu är jag alltså totalt förpassad till hemmet, och jag diskuterade ett intressant fenomen med Fredrik. Min inneboende rastlöshet har hållit sig borta under de här dagarna jag varit sjuk. Det har varit skönt, för kombinationen rastlös och sjuk är ingen kul kombo.

27:e februari blev årets cykeldebut för mig. Fredrik och jag cyklade en runda till Ekängsdalen som jag tog förra året med Mikaela. Några dagar senare, innan jag blev sjuk, antog vi Vallaskogen och cyklade en snutt på mtb-banan där. Det var här jag förälskade mig i mountainbike för drygt 8-9 år sedan. Den enorma frihet och fartkänsla jag upplevde när jag swischade fram på stigarna minns jag fortfarande. En riktig dopamin-rush!

Nu för tiden är Vallaskogen inte riktigt sig lik då den i fjol blev hårt ansatt av granbarkborren. Det resulterade i att man fick avverka många träd, och på vissa ställen längs banan går det knappt att känna igen sig längre.

Banorna i Vidingsjö har jag inte cyklat på än i år då jag hört att de fortfarande är leriga och cyklar man där nu förstörs spåren och det vill jag undvika. Bättre att cykla när det torkat till ordentligt.

Vallaskogen 2 mars, några tiotals meter bakom mig är skogen glesare än innan pga granbarkborre-angrepp

Ekängsdalen med sin passage genom våtmarken där många fåglar håller till

7 mars, 2021 by