Outdoor

Glansgruvan with friends

I helgen planerade vi att utflykta oss tillsammans med Elin, Jerre, barnen och vovvarna. Valet föll på Glansgruvans vandringsled utanför Skärblacka denna vackra söndag. Leden är ca 3,5 km lång och helt lagom för de flesta att ta sig an. Den är inte kuperad och består mestadels av skogsstig.

Här bröt man kalk förr i tiden. Och längs med leden passar man bland annat gamla kalkugnar. Jag har bloggat om denna led förut, här och här.

Det fanns vitsippor, blåsippor och faktiskt också gullvivor. Vädret var fint och varmt! Vi kunde gå utan jacka och det var riktigt skönt i solen.

Livet

Påskfirande 2020

Pappa kom hit mitt på dagen och åt påsklunch med oss. Sill, ägghalvor och köttbullar är egentligen allt man behöver i min mening, men lite potatis och lax smög sig in också :)

Pappa hade med sig en skiva med Bryan Ferry som vi spelade. The Jazz Age heter den och innehåller låtar från Roxy Music som är inspelade i jazz-stil. Jäkligt coolt!

När påskmaten var uppäten och vi alla var mätta på bredden, så åkte Fredrik och jag ut till Västra Harg där hans mamma och syster har ett jättegulligt torp.

Det blåste som attan och vi försökte finna lä vid husets ena kortsida men kaffe och kakor lyckades ändå blåsa bort.

Trassel var med och tyckte det var skönt att rulla sig i gräset.

Nu skulle vi ut på äggjakt i trädgården och den intilliggande hagen. Här fanns massor små stenrös och det var perfekt att gömma ägg där. Fredriks brorsöner var snabba på att hitta sina, medan jag fick leta en stund ;)

Här inne låg ett av äggen som var mina! Finurligt gömt av Fredriks mamma.

Trassel fyllde 12 i december och är en gammal hund nu. Det är så fint när hon ser så här glad ut trots att hon kanske inte orkar lika mycket som förut <3

När alla hittat sina ägg spelade vi kubb i gräset.

När även detta firande var över åkte vi till ett naturreservat i närheten och gick en slinga i skogen. Det var gott om vitsippor och blåsippor.

Mountainbike

Torr skog, cykliga tjejer

12 tjejer i Vallaskogen i kväll! Vet inte om det är rekord men det kändes så. Mera Lera MTB’s tjejgrupp kör året om, och jag har precis kommit ur mitt köra stökig stig-ide för i år.

Skogen var torr och riktigt fin. Det var däremot svinkallt i luften så det gjorde ont när jag andades tungt. Kvällens nisch var drops kan man nog säga. För vi stannade vid ett par av dem och övade. Älskar små drops. Hatar stora. De är mer som stup. Vad som helst kan hända.

Stämningen var på topp och en tjej var helt ny på mtb och anslöt gruppen med sin alldeles nya cykel. Alla kan vara med. Spelar ingen roll om du cyklat mtb i 10 år eller om du aldrig suttit på en mountainbike. Vi kör i snällt tempo.

Är du intresserad att hänga på så har Mera Leras tjejgrupp en Facebooksida!

Grymma Katja lyckades fånga en bild när jag kastar mig nerför stupet ;)