Jag har gjort små framsteg igår och idag. Först och främst har jag inte vägt mig alls. Vågen känns inte som min vän just nu och jag har lätt för att fixera mig på vad det står på den i perioder. Den är en utmärkt motivationsfaktor när jag går stadigt neråt, men nån gång får man ett stopp och det är då jag ger upp.

Nu försöker jag istället känna efter mer hur kroppen känns och se mig själv i spegeln. Jag har sänkt ribban och låter det här ta den tid det tar. Det har kliat i fingrarna för jag har velat skriva in allt jag äter för att se hur det ligger till. Men jag har avstått. Mat är så mycket mer än kalorier, mat är allt annat än bara kalorier. (Fett- och proteinrik mat är högvärdig föda för oss människor. Animalier som kött och mejeriprodukter innehåller det livsviktiga vitaminet B12. Brist på vitamin B12 kan leda till allvarlig blodbrist och skador på nervsystemet. Det är något vi aldrig pratar om när vi diskuterar köttkonsumtionen.)

Jag är ganska trött på att tänka på att jag måste få i mig så mycket protein som möjligt. Jag gillar ju fullfeta kesellan och jag gillar kött med sås eller gratänger med ost. Jag orkar inte äta magra livsmedel, det känns inte naturligt.

Jag gillar inte när maten blir komplicerad. Jag gillar inte att behöva tänka på att äta det och det innan och efter träning. Det är därför som jag har svårt att till exempel kolhydrat- eller proteinladda innan träning. Jag vill käka när jag är hungrig. Det är så människan gjort i alla tider och därför tror jag att det är därför som det känns så konstlat och onaturligt för mig att ladda med proteinshakes och en hög med olika kosttillskott innan och efter träning.

Någon som känner igen sig?