Archives

Höstmilen i Kolmårdens vackra skogar

Efter den tidiga morgonen igår hade jag minst sagt svårt att gå upp tidigt idag igen även om det innebar några timmars längre sömn. Fredrik skulle springa Höstmilen och jag följer med som fotograf och supporter.

4-5 mil bort från Linköping, i Kolmården, går starten och vi var där en timme innan. Det var kallt och trots att jag tog den tjockare jackan frös jag. Det var löpare överallt som värmde upp och jag såg flera löpare från Akele.

Starten gick och alla pinnade iväg som en färgglatt band i höstsolen. För solen sken för fulla muggar även om det var lite kallt.

Jag tog bilen och körde drygt en mil bort till målområdet. Hann inte se männens målgång men första bästa kvinna såg jag! Det var Cecilia Kleist från Akele som tog hem segern i år igen. Hon är helt unstoppable den bruden! :) Jag såg några bekanta från Akele springa i mål innan Fredrik kom. Det gick inte så snabbt som det brukar och jag funderade på om det hade hänt något. Skyndade mig fram och gav honom en grattiskram.

Det visade sig att han skadat foten. Han hade varit öm på ett ställe i foten i morse, men som med de flesta småkrämpor försvinner de när man börjar springa så han kände att det inte var någon fara. Tyvärr trampade han på en sten precis under det ömmande området och det hade gjort väldigt ont. Så de sista 5-6 kilometerna hade han fått halta sig fram och försämrade sin sluttid med ungefär 6 minuter. Ändå sprang han in på bättre tid än fjol. Väldigt starkt jobbat! :)

Vi träffade Sven som hade kommit i mål strax efter Fredrik, och kort därefter sprang hans fästmö Gesine i mål. De var värdar för höstfesten i fredags och de berättade den glada nyheten att de förlovat sig efter målgången på Berlin marathon i september. Undrar om det blir ett riktigt löparbröllop?! :)

Vi fick vänta på sjukvårdare ett tag som kunde linda Fredriks fot och då kom en bloggläsare fram till mig. Jag blev väldigt överraskad och glad! Tack snälla du för att du kom fram och hälsade!

Nu är klockan halv tre och jag ska äta frukost. Sötmandel står man sig inte så länge på…

23 oktober, 2011 by dessi

Livet, Shopping

Från IKEA till Ullared

Sedan igår har jag knappt varit hemma. Det började med att jag tidigt i fredagsmorse hämtade Elisabeth för en shoppingrunda. Jag behövde köpa fler saker till kontoret då jag fått i uppgift att göra det lite mer trivsamt där.

Men vad tusan kan vara öppet klockan åtta en fredagsmorgon? tänker ni. Axfood Snabbgross! Tyvärr hade jag inget kundkort där men fyllde i en ansökan. Jag har nämligen tagit initiativet att införa nötter som snacks på jobbet istället för att folk äter kakor eller frukt, och det har varit väldigt uppskattat och på Axfood Snabbgross handlar man som företagskund momsfritt så det är ju mycket billigare än att smita till Hemköp var och varannan dag.

Efter det åkte vi till Jysk, Rusta, AH:s och IKEA. På AH:s köpte vi kuddfodral för att snygga till fåtöljerna i lunchrummet. Det tog ett bra tag innan vi bestämde oss för vilka färger som skulle passa bäst till fåtöljerna och den röda väggfärgen. Men det blev väldigt bra till sist! :)

På IKEA handlade vi inte så mycket men vi åt lunch. Tycker verkligen om att en köttbulletallrik kostar under 40 kr.

Tillbaka på kontoret var vi strax innan klockan fem och då började vi fixa i ordning och piffa. Elisabeth är verkligen en av de mest hjälpsamma personer jag känner, det ska hon ha stort cred för :)

Sen hämtade jag ett par jeans till Fredrik på MQ och Elisabeth köpte hämtmat. Sen skjutsade jag hem henne och hann vara hemma i kanske 20 minuter innan vi skulle bort till Akeles årliga höstfest. Det blev god grekisk buffé, löparsnack och frågesport om just löpning. Vid halv tolv på natten var vi hemma. Det var bara för mig att gå och lägga mig för jag skulle upp 04:30 nästa morgon. GeKås i Ullared var inplanerat med Frida. Jag var väldigt trött när vi skulle dra oss hemåt vilket också syns på bilden.

Iväg kom vi strax efter klockan fem och framme var vi halv nio. Ingen kö in till GeKås vilket vi var glada för. Vi gick runt i två timmar och jag köpte lite saker som jag velat ha men som jag tidigare inte tagit mig råd till. Frida, som köpte massor med babytillbehör, hade aldrig sett någon komma ut ur varuhuset med endast en kasse ;)

Vi åt lunch på Harry’s som kändes ganska schabbigt men de hade iallafall Pepsi max på glasflaska. Dietandet går väldigt bra trots att jag inte varit hemma så mycket de senaste två dagarna. När vi kom fram till Ullared var jag hungrig efter att kroppen sagt till ungefär en timme innan. Vi stannade till vid ett snabbköp där jag köpte en bit brie. Den stod jag mig sedan på ända fram till lunchen. LCHF är perfekt när man är ute och reser! Man blir sällan hungrig och kan ägna tid åt att upptäcka istället för att äta.

Sen bar det av hemåt. Innan klockan 15 var vi i Linköping och jag kunde visa Fredrik mina fynd :) Jag lade mig och sov i en timme och nu ikväll har vi spelat en omgång TP.

Förresten har jag vunnit en entrébiljett till Fotomässan i Stockholm 18-20 november :D

22 oktober, 2011 by dessi

Träning

Lunchspinning -passet från ovan!

Jag fick mersmak efter gårdagens spinning och eftersom jag inte kände mig sliten så bokade jag in ett lunchpass idag.

Och man kan ju tro att jag gillar shopping för jag hade (såklart) glömt handduk. Fick återigen pinna bort till Åhléns och köpa en stor handduk och en liten för att torka ansiktet med under själva passet. Onödiga pengar, men nu ska jag ta och se till att alltid ha en uppsättning handdukar på jobbet så jag slipper glömma igen.

Jag kom till salen först av alla. Det var mörkt och ingen instruktör sågs till sju minuter innan det skulle börja. Hann undra om passet möjligtvis var inställt. Men så dök han upp! En kille vid namn Erik som skulle visa sig vara den bästa instruktören jag spinnat för (nu låter det som jag har världens erfarenhet men så mycket ska vi inte ta i). Han började med att fråga alla om de behövde hjälp med att ställa in cyklarna, inkl. mig. Jag tog cykeln jag hade haft igår, för även om det krånglade i början så var den rätt inställd när jag lämnade salen igår. Jag höjde styret lite och så satte vi av.

Det var ett enkelt men bra upplägg på passet. Sittande uppförsbackar med rusher och mycket stående som jag faktiskt gillar mest. Erik var tydlig under hela passet och jag visste hela tiden vad jag skulle göra. Tjejen som ledde passet igår kändes oengagerad i jämförelse och hon måste haft micken i munnen för jag hörde aldrig vad hon sa.

Sista kvarten av passet pirrade det i kroppen. Dels för att jag visste att jag inte skulle dö av att köra spinning på LCHF och dels för att passet var så jäkla bra! Visst är det tuffare att spinna utan kolhydrater, men det är inte omöjligt och jag trillar ju inte av cykeln. Det är bara sämre go i benen. Pulsen sticker ju däremot upp i taket :)

När det var slut och jag svettats fem liter svett gick jag fram till Erik och sa hur bra jag tyckte att han var. Jag tror han blev glad :) Tydligen har han alltid lunchspinningen på onsdagar och torsdagar. Jag känner på mig att det blir fler lunchmöten med honom.

På bilden nedan står jag utanför mitt jobb. Den rosa pilen visar vart gymmet ligger. Det näst fulaste huset i stan, men det är ju nära!

20 oktober, 2011 by dessi

Diet

Frukost

Helt naturell. Bara som den är. Jättegott! :)

20 oktober, 2011 by dessi

Träning

Spinning!

Förutsättningarna för kvällens pass var inte de bästa.

Jag hade inte tagit med mig något svettband till håret och var tvungen att leta reda på ett på den närmaste klädaffären vilket är Åhléns = jag blev stressad innan passet och förlorade dyrbar tid. Jag svettas väldigt mycket av träning och det gör ju liksom ont när svetten rinner ner i ögonen. Ett brett pannband som absorberar svetten är lösningen.

Jag kom till gymmet 15 min innan passet började. Då skulle jag hinna byta om och dessutom köpa en flaska vatten i receptionen eftersom jag glömt vattenflaska. Kom till spinningssalen bara några minuter innan passet började. Det var helt fullt i spinningsalen, men jag lyckades hitta en cykel. En jäkla skitcykel visade det sig vara och jag hann ångra att jag ens dykt upp.

Styret satt inte som det skulle, och eftersom jag kom in så sent så hann jag inte sätta mig in i hur inställningarna på cykeln fungerade. Styret hade råkat åka längst ner och jag kunde inte ändra motstånd. När jag försökte vrida på spakarna bakom styret så tog det tvärstopp i tramporna. Tragglade med cykeln i tio minuter innan jag gick fram till instruktören (som var helt upptagen med att tjoa och tjimma) och sa att min cykel krånglade. Som ett skänk från ovan hjälpte en snäll tjej, som själv var deltagare, mig. Tack snälla du!

Sen fungerade cykeln som smort. Det var bara min kropp det var fel på. Hade inget driv i trampet. Ingen kraft. Kände mig orkeslös men fick ändå upp pulsen till 180-195 slag per minut. Snittpulsen blev dock ”bara” 178 på grund av krånglet i början, men det är ändå 82% av max.

Nej, ingen omställning till fettdrift här inte. Fick kämpa rejält och svetten forsade.

Nu såhär efteråt känns det dock helt underbart. När jag satt där på cykeln hatade jag spinning över allt annat på jorden. Efteråt, när jag duschat och känner mig fräsch igen älskar jag det! Snacka om att ”det är skönt efteråt” verkligen stämmer.

Nu vill jag spinna mera! Men kanske att jag väljer ett par andra skor än mina knallgula racingflats som är alldeles för flexibla för spinning i stående position.