Ja det är väl vad man kan kalla gårdagen för. En ätardag. Dagen började fel och sen fortsatte det bara. Var inne på en asiatisk livsmedelsbutik igår och köpte vad jag trodde var ostchips, alltså chips av ost. Kollade näringsdeklarationen och såg 21 g kolhydrater/100 g. Hyfsat bra tänkte jag! Ostchips är ju dessutom sällan sådär svingoda att man trycker i sig påsen på en gång. Hepp! De var svingoda. Och de där 21 grammen kolhydrater var ”per serving” och inte per 100 gram. Meeeeeh! Nu i efterhand fattar jag inte hur jag kunde låta mig luras. Det står ju till och med ”Multigrain” på påsen. Men jag var helt förblindad av bilden på osten! :-(
Sen gick jag och Bettan på stan i ett par timmar. Vi skulle ta bussen hem. Vi missade den precis. Vi gick in på McDonald’s som låg precis vid busshållplatsen. Jag beställde två cheeseburgare och en liten Coca Cola (Coca Cola light smakar toarengöring). Det försvann ner i min mage i ett nafs.
Till middag åt jag nachochips med tacofärs och mozarella. Rätt så skitmycket kolhydrater med andra ord. Jag blev lite svullen, men inte alls så farligt som jag trodde. Jag blev definitivt inte dålig i magen eller gasig. It’s a first I tell you. Kanske har det med att göra varifrån kolhydraterna kommer? Äter jag bröd, fikabröd och godis så går min mage helt bananas.
Det får mig att fundera på det här med ätardagar. Hittills har jag pendlat i åsikt, men jag inser nog ändå att en ätardag i vanlig mening (med godis och bullar) inte funkar. Det föder sockermonstret som bara vill ha mer och mer resten av veckan. Men ätardagar som liknar den i går skulle faktiskt funka. Jag upplever inte det här vanliga fortsatta suget eller att jag har misslyckats och att jag lika gärna kan fortsätta fler dagar.
Hur ser ni på ätardagar? Är det något som kan kicka viktnedgången eller en eventuell muskeltillväxt tror ni?
Don’t trust it.
