Jag ska erkänna en sak

Idag har jag känt mig lite rastlös men ändå tagit en dags vila för att kunna ge 100% imorgon.

Varannan dag-principen är ganska vettig ändå. Att få en bra träningsmängd och mellan passen får kroppen sin välbehövliga vila. Bara för att jag kan träna varje dag betyder inte att jag absolut måste. Det fick jag smaka på i somras då jag köpte min landsvägshoj och cyklade varje dag i flera veckors tid, även när det inte kändes kul. Till slut sade kroppen ifrån.

Jag ska erkänna en sak. Idag har jag varit sugen på CrossFit. Jag körde ju CrossFit mycket 2011 och sommaren 2012. Det som till slut sade stopp för mig var det faktum att jag inte kunde träna så frekvent som jag ville. Jag körde så hårt på varje WOD att jag behövde flera dagars återhämtning. Om det var fysiskt eller psykiskt vet jag inte, men tränade jag för tätt orkade jag liksom ingenting.

Tanken med all styrketräning jag kör nu är att få en tight vältränad kropp som pallar trycket. Jag har vägt betydligt mindre än vad jag gör idag, men då har jag mest varit smaltjock. Alltså smal men med en hög fettprocent. Därför har jag också alltid upplevt mig som tjock. Det gör mig ingenting att väga 10-15 kg för mycket, bara jag är stark, uthållig och frisk.

Jag vill komma tillbaka till CrossFit:en under 2014. Jag älskar marklyft och knäböj och det gör man mycket i CrossFit. Jag älskar också olympiska lyft, men där känner jag mig inte så säker på tekniken på det vanliga gymmet. Jag längtar efter att pusha mina gränser, bli coachad och utvecklas!

Varför inte börja på CrossFit redan nu? Ja, jag vill ju egentligen men samtidigt vill jag ha det som mål att sträva mot. Att bli tillräckligt fit för att klara av de flesta övningar utan att behöva skala så förbannat och inte känna mig som en elefant när jag gör burpees. Och för att minska skaderisken också givetvis.