Ikväll efter jobbet snörade jag på mig mina inlines för första gången på länge. Jag åkte bort till Cupolen ca 7 min bort och träffade Magnus. Vi hittade en väg med väldigt bra asfalt som inte var så trafikerad där vi körde lite teknikträning. Vi (jag) tränade på isättningen, den ska ske så rakt som möjligt vilket är svårare än vad man tror. Helst vill man inte köra ”hockeyåkning” med sned isättning, som man åker naturligt om man inte övat på sin isättning, men det är inte optimalt om man vill bli bra. Dessutom ska man ta lååånga skär vilket jag är ganska dålig på. Men jag är peppad på att bli bättre och lära mig mer.
Vi snackade Berlin (han ska också åka) och jag fick tips inför loppet och han avslöjade mer om hur banan ser ut. Den ska vara väldigt flack (skönt!) och asfalten av bästa kvalité hela vägen. Ingen kullersten eller jobbiga partier. Fick också testa att åka tätt bakom honom, så tätt att jag kan snudda hans rygg med handen. Det är läskigt att åka så nära och inte se vägen framför sig. Man får lita helt på den framför.
Vi diskuterade mål-tider och medan jag siktar på 2 timmar vill Magnus gärna kommer ner till 1:20. Det är snabbt! Sen talade vi om min pronation en hel del och jag ska justera skenorna och fixa lite med skorna så tror jag det kommer kännas bättre.
Jag köpte också åtta begagnade hjul av Magnus som jag ska skruva på imorgon. Gula hjul är snyggt!
1 Comment
Hals und beinbruch båda två! Nästa år vill jag med! Min pronation blev förresten bättre av att jag flyttade in skenan mer vid hälen än vid tån.