Haha! Det var faktiskt fantastiska Elna som beskrev Dumme Mosse som nya A6 Center (som är ett köpcentrum i Jönköping), sjukt kul sagt! Och jag kan inget annat än att hålla med.
I lördags åkte Fredrik och jag dit för att det verkligen är en så vacker natur där. Jag har haft Dumme Mosse på min äventyrs-lista sedan i våras. Vill ni veta mer om detta naturreservat och hur ni hittar hit kan ni läsa på Jönköpings kommuns hemsida.
Hade vi åkt dit vid den här tiden förra året hade vi antagligen inte stött på särskilt många. Nu var det fullt av folk, och det förtar upplevelsen. Jag söker mig gärna ut i naturen för att få lugn och ro, att få komma bort från folk. Men nu är det tvärtom.
Hur som haver lyckades jag med lite tålamod ta några bilder utan folk ;)
Den leden vi tog är handikappanpassad hela vägen, bred och fin spång.
Lilla Tjärn
Solen lyste och det blev vi iallafall glada av :)
Bästa med hela utflykten var fikan vi köpt med oss från Väderstad Centralkonditori. Vi gick in i skogen och satte oss på en nedfallen trädstam, och åt varsin bulle. Fint!
Mitt i juli 2020 var vi på Österlen, tillsammans med alla andra. Nu är det snart höst, och då kommer jag blicka tillbaka och antagligen sakna att kunna gå barbent även om jag då verkligen hatade värmen haha!
Vad hittade vi på då? Och vad tyckte vi var värt att tipsa om?
Brösarps backar
Så himla fint! Kor som betar, böljande kullar. Här går verkligen att få fina bilder i kvällsljuset I tells you. Brösarps Backar är avlagringar från senaste istiden och är belägna i utkanten av Linderödsåsens högplatå som här krackelerar ut i Hanöbukten. De är kalkhaltiga och består främst av mo och sand. Området är känt för att vara naturskönt och för sin flora, och hålls öppet genom betning.
Man hittar lätt till den södra delen av backarna, som också är de mest besökta, genom att hålla utkik efter rastplatsen längs väg 9.
Under sin skånska resa 1749 passerade Carl von Linné genom Brösarps backar. Men det är en annan person som i högre grad bidrog till att göra Brösarps backar kända över hela landet; prins Eugen, målarprinsen. Hans oljemålningar fångade inte bara backarna utan även molnbildningar och det ”sydländska ljuset”.
En gång i tiden fanns storstilade planer på golfbanor, skidbackar och diverse fritidsanläggningar i Brösarps backar. Detta inspirerade Hasse och Tage att göra filmen Äppelkriget.
Några år senare blev backarna kuliss när Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta spelades in. Källagårdens äppelodlingar fick agera Körsbärsdalen och området blev en del av Nangijala tillsammans med backarna bredvid. Därefter blev Brösarps backar ”Bregottfabriken” med svenska folket genom Arlas reklamkampanjer under flera år.
Ravlunda Kyrka
När man ändå är i Brösarp och kollar på backar så kan man också ta en kik på Ravlunda kyrka som ligger ett stenkast därifrån. På Österlen finns det fler vackra kyrkor, men Ravlunda fastnade jag för lite extra. Kyrkan är från 1200-talet.
På sin skånska resa besökte Carl von Linné Ravlunda kyrka den 29 maj 1749. Han beskriver platsen i positiva ordalag;
RAVLUNDA kyrka låg mycket höglänt, omgiven med de härligaste fält, som sluttade på alla sidor och änteligen liksom instängdes med de skönaste skogar; alltså hade hon den härligaste situation, som man i landet finna kunde. Pastor lociMag. Anders Thomæus, en man av mycken lärdom och politess, gav oss här all handräckning.
Ales stenar
Det låter säkert sjukt men Ales stenar har stått på min to-see-list i flera år. Det var i princip hela anledningen att jag ville besöka Österlen denna sommar. Såklart mycket folk på plats, även om det kändes som att det var färre än tidigare på dagen. Vi åkte dit på kvällen för att se stenarna i finast ljus, och vilen ljusshow det blev sen! Havet ligger precis här och vi satte oss och tittade på fåglar som flög med kikaren. Vi såg bland annat fem flygande hägrar i en och samma vy. Det var häftigt!
Bo på Mårten Pers Bo
Det här hotellet hade jag verkligen sett fram emot att bo på! Hotellet är avskalat men ändå grandiost i betong, rena linjer och clean:a fönster. Inga krusiduller. Det ligger väldigt fint strax utanför Simrishamn. Rummen är små men funktionella. Vi sov iallafall gott :) Vid receptionen säljs chips och choklad till självkostnadspris. Och i trädgården finns en skön hängmatta.
Ät lunch på Buhres i Kivik
Det här stället hade jag läst mycket om! Så här skriver de på sin hemsida:
Buhres på Kivik är för finsmakare i all enkelhet. Ät en avslappnad måltid i restaurangen eller tag en snabb lunch i Sillaluckan. Köp med färsk fisk, delikatesser eller något gott direkt från rökeriet. Buhres ligger i det pittoreska Kivik, precis intill havet på det magiskt vackra Österlen i Skåne. Generationer av fiskares kunskap om det havet kan erbjuda speglas i Buhres mathantverk, och dess filosofi tar avstamp i platsen och historien. Idag är Buhres en gastronomisk träffpunkt. Matglädje. Tradition. Gemenskap.
Buhres i Kivik
Stekt strömming med potatismos, supergott!
Trädgårdssightseeing på Wanås slott
Wanås slott tillhör egentligen inte Österlen om man ska vara petig, men det var så fint här att jag bara måste tipsa om det!
På bilresan hem från Skåne stannade vi till här. I den stora slottsträdgården finns en skulpturpark, och här kan man även äta gott i restaurangen och köpa med sig nåt fint eller gott i musee-butiken.
Fika på Olof-Viktors
Jag är en café-sucker av rang! Och när jag läste att ett av Sveriges absolut bästa caféer finns på Österlen tvekade jag inte en sekund på att åka hit. Det känns som att det ligger mitt ute i ingenstans (liten pytteby?), men hit hittar verkligen folk. Det var fullt av folk när vi var här, men de sköter verkligen distanseringen ypperligt. När vi kom dit stod en kvinna och gav oss info om att vi skulle kolla menyn först och sen låta en i sällskapet köa för att köpa fika. Jag sa till Fredrik att jag ville ha det som såg finast ut, finfika är bäst! Ut kom han med en prinsessbakelse och en dammsugare. Supergott och så fint och mysigt att sitta i trädgården. Åk hit! :D
Strosa bland Knäbäckshusen
Strax utanför Stenshuvud nationalpark ligger Knäbäckshusen. Byn låg ursprungligen vid Knäbäcken i norra delen av Haväng men då skjutfältet utvidgades i mitten på femtiotalet flyttades husen till sin nuvarande plats.
Och folk bor i de här husen! Hur drömmigt? Super pittoreskt och extremt fotovänligt. Glöm inte att besöka stranden som man kommer till om man fortsätter en liten snutt efter att antal hus sinar..
Knäbäckshusens strand är ska tydligen vara en av de vackraste stränderna i Skåne. Och den hittade vi till av en slump pga nyfikenhet :) (Observera att stranden fortfarande kan vara avstängd under 2025, så undersök ifall den är öppen innan du tänkt åka dit).
Knäbäckshusen
Knäbäckshusens strand, vackert så det förslår
Andra saker man kan göra
Stenshuvud Nationalpark är populärt, och vi tog den korta vandringsleden upp på toppen av Stenshuvud. Det var ju rätt fint, men jag får en mer storslagen vy på hjässan av Omberg. Anledningen att jag inte har nationalparken som ett av mina tips är att jag blev tämligen underwealmed av hela upplevelsen. Men det är möjligt att du som läser detta kommer tycka annorlunda, så därför tänkte jag att jag iallafall skulle nämna det :)
Strosa i Simrishamn Det här var verkligen mysigt! Det gjorde vi första kvällen när vi kom fram. Vi gick längs de gamla vackra husen och doftade på alla miljoner stockrosor som växer vid fasaderna. Otroligt fint och mysigt! Och ska ni besöka en restaurang kan jag rekommendera Hickory’s Bistro.
Rörums retro I Rörum ligger inte bara Mandelmanns trädgårdar, utan här finns också en bra retro-butik; Rörum Retro. Här finns retro-krukor, lampor, koppar. You name it! Men det kostar ;)
Fler tips Jag har besökt Österlen och Skåne fler gånger sedan jag skrev detta inlägg och här kommer fler utflyktstips:
Ville minnas att det var jobbigare att cykla till Stafsäters Gårdglass än vad det faktiskt är. Sist var för några år sedan och då cyklade jag ändå på räsern som väger 2 gram. Idag tog jag fullgungen med spräääängfyllda däck.
En naturlig väg väg cykla hit är via Sturefors, från Södra Ekkällan där vi bor är det sen 16,5 km tills man får äta glass. Idag var det nästan helt vindstilla, men värmen gjorde det inte så mycket lättare.
Glasserian var poppis idag! Såklart.. Solsken och värme brukar locka folk till såna här ställen som tvestjärtar till en ostmacka.
Det var lite kö, men glassen befann sig i vår händer inte lång efter vår ankomst. Jag tog salt kola och hasselnötter (som smakar Nutella!). Fredrik tog apelsinsorbet och romrussin.
På hemvägen valde vi en annan väg som de första kilometerna gick på grusväg. Väldigt vacker sträcka! Så småingom kommer man till Kolbyttemon och då äre bara att ta Rosenkällavägen ända vägen hem! Fin asfalt, fler nedförs- än uppförsbackar. Mums!
