Inlines

Idag gjorde jag något som jag egentligen inte vågar:

Jag tog mig till inlinesträningen i Motala och jag hade kul! :-)

Varje tisdag har de träning i ishallen (förutom från och med nästa vecka då träningen är utomhus vid bilprovningen) kl 18:00-20:00. Magnus brukar vara med på träningarna och det kändes lite tryggt att ha någon jag kände där.

Vi var ett tappert litet gäng som trotsat sommarvärmen för att åka runt runt i rinken. Jag blev välkomnad och tränarna tittade på min åkning och kom med feedback. Vi tränade teknik och kurvtagning med översteg. Jag blev helt slut av att åka så medvetet och koncentrerat!

På slutet var det bara Magnus och jag kvar så vi passade på att filma varandra. Det är väldigt svårt att veta hur man ser ut när man åker så att få det på film var verkligen hjälpsamt. Jag ser ju till exempel att jag slarvar med att ta för korta skär. Dessutom bör jag böja med på knäna och komma ner i en djupare position, men där är jag inte tillräckligt stark än. Jag fick dock träningstips av en av tränarna.

Jag försöker klura ut hur det här med klungåkning funkar. Den här videon ger mig en inblick i hur det går till på Berlin inline marathon. Det känns nästan som att man är där själv. I fjol åkte jag inte i klunga, men i år får jag nog lov att trotsa min rädsla för att få en bättre tid.

Jag bangar inte för lite sällskap så jag träffade Magnus borta vid macken och så åkte vi en ganska bra runda runt Linköping på 24 km.

Vi åkte ”min” standardrunda med lite inslag av fartlek och sen åkte vi ut mot Lambohov och Universitetet. Jag fick lite tekniktips och vi klämde in fyra stycken intervaller à 1 km. Superjobbigt men superkul! På vägen hem stannade jag vid en mack och köpte en isglass, det smakade gott efter 1,5 timmes åkning med 180 slag i snittpuls (84% av max) inklusive pauser. Men av någon märklig anledning upplevde jag inte passet som så extremt jobbigt ändå, kanske tack vare den sociala biten. Jag upplevde att jag kunde pressa mig själv mer, jag kände inte efter så mycket.

Nu hoppas jag att Magnus vill åka fler pass ihop! Om inte annat så ses vi i startfållan i Karlstad stadslopp om lite mindre än en månad. Direkt efter passet snörade jag på mig skorna och sprang min runda för att testa benhinnorna. Upplevde ingen stramhet eller smärta medan jag sprang. Win!

Tuff snabbdistans. Hade laddat med marsipan innan, men den hann inte sjunka undan så den stod mig upp i halsen. Körde första kilometern gick som uppvärmning då jag åkte med Fredrik som sprang.

Genom Berga (vid 9 km) gick det uppåt och hastigheten neråt. Det är hur tydligt som helst att höftstyrkan är min stora begränsning även här. Starka höfter = starka frånskjut = starkare och snabbare i uppförsbackar.

Jag såg totalt fyra eller fem harar, som tur var sprang alla undan åt rätt håll annars hade de inte hoppat så mycket längre. Det låg dimma över bäcken som rinner genom Vidingsjö och Berga. Vackert! 11,2 km blev det och jag tänjde på mina gränser genom att göra översteg i alla kurvor på slutet, även när jag tyckte att det egentligen gick lite för snabbt. Jag vinner rätt mycket på att inte bromsa och fegköra i kurvorna. Fint!

Inget regn visade sig ikväll och det stora trädet på grönområdet nedanför vår balkong rörde sig inte ur fläcken – vindstilla!

Stack ut och åkte en snabbis, körde snabbdistans på 6 km på 16 minuter – 22,5 km/h. Det kändes! Jag tog slut nästan direkt men bet ihop. För att maxa behöver jag mer kolhydrater helt klart, därför funderar jag på att införa mer kolhydrater i kosten. Inte mycket, men lite. Det kommer fortfarande vara LCHF men en mer liberal sådan. Jag har ju Karlstad stadslopp att träna inför (bara 1 månad kvar!), och senare i år även Berlin inline marathon.

Ett litet problem jag har är bara vilka kolhydrater jag ska äta. Bröd går bort, allt med gluten också. Ris, bulgur och sånt gillar jag inte. Inte potatis heller. Frukt är oftast för sött. Ja ni hör ju, inte mycket kvar att välja på.

Vad återstår liksom? Gröt har jag testat, och det funkar även om jag inte tror att spannmål är bra för kroppen och det blir lite trist i längden. Kesella hallon eller rabarber brukar funka ganska bra, men en bägare innehåller så mycket energi att det är svårt att gå ner i vikt samtidigt. Har ni något bra tips? Något jag kan äta som inte triggar sötsuget?

Har anmält mig till inlinesklassen och siktar på PB! Förra året var det premiär och då åkte jag på 32 minuter och kom på plats 22 av 52 damer. Då åkte jag mycket för nöjets skull, men i år skulle det vara kul med en schysst placering. Det är en del knixiga svängar och när man åker igenom själva centrumet är det mycket stenplattor. Öva kurvteknik och explosivitet Dessi!