Browsing Category

Löpning

Löpning

Möte med webbgruppen + utomhusträning

Igår var en hektiskt dag. Men det är mest kul att gå all in vad gäller jobbet. Visa att jag klarar av vissa uppgifter och att man kan räkna med mig :)

Jag hann precis klart med dagens uppgifter och var hemma runt klockan 17:40. Klockan 18:00 skulle vi ses hos coach-Jonas (som tur är bor i samma område). Tanken för kvällen var att gemensamt ta oss ut till Vindingsjö motionscentrum och köra lite styrka där. Då Fredrik och jag är skadade tog vi cykeln medan Jonas och Björn sprang. Jag tog mina FiveFingers Trek med strumpor i och höll på att förfrysa tårna. Här kanske neopren-varianten hade varit bättre.

När vi kom fram testade jag att ta några långsamma löpsteg i ungefär 500 meter. Gud vad härligt det var! Framförallt var det härligt att träna ute. Jag vill ha mer! Sen körde vi utfallsteg, olika varianter av plankan, tåhävningar m.m.

När vi kom tillbaka duschade jag av mig lite snabbt hos Jonas. Jag frös ruskigt mycket om låren och tårna. Under tiden var Jonas gullig och fixade LCHF-käk åt oss. Det blev ost- och skinkpaj med mozarella-sallad. Mycket mycket gott! :) Sen diskuterade vi den kommande hemsidan som vi ska skapa. Vi kom fram till en hel del bra saker där. Mötet avslutades strax efter klockan 22. Sen somnade jag på soffan.

Tyvärr fick jag lite känningar i benhinnorna av den korta löpsvängen. Jag kan inte förstå det riktigt. Jag har vilat i sju veckor och så får jag ont av 500 meters lugn jogging. För mig låter det inte som en inflammation!

Idag blir en lugn dag. Bara svara på mail och efter jobbet tänkte vi åka till Nellborgs cykel och höra vad SPD pedaler till Fredriks mountanbike kostar så jag kan cykla ute :) Undrar om det går att cykla i skogen med den. Ska undersöka saken!

23 november, 2011 by
Löpning

Idéverkstad med Akele


Fredrik & Jonas som är ledare för torsdagsintervallerna

Jag springer ingenting nu, men det hindrar mig inte för att kunna engagera mig i löparklubben.

Igår var Fredrik och jag på idéverkstad på Valla Folkhögskola och diskuterade klubbens framtid. Det blev mycket diskussioner om klubbstuga, sponsring, marknadsföring och hemsida/nyhetsbrev. Vi har nu anmält intresse för att vara med och bilda en ny webbansvarig grupp. Akele behöver en ny hemsida och där vill Fredrik och jag väldigt gärna hjälpa till. Jonas är den drivande personen i den här frågan och det märks att han tycker att en snygg och väl fungerande hemsida är viktig för att få klubben att växa. Kul! :)

13 november, 2011 by
Foto, Livet, Löpning, Tävling

Höstmilen i Kolmårdens vackra skogar

Efter den tidiga morgonen igår hade jag minst sagt svårt att gå upp tidigt idag igen även om det innebar några timmars längre sömn. Fredrik skulle springa Höstmilen och jag följer med som fotograf och supporter.

4-5 mil bort från Linköping, i Kolmården, går starten och vi var där en timme innan. Det var kallt och trots att jag tog den tjockare jackan frös jag. Det var löpare överallt som värmde upp och jag såg flera löpare från Akele.

Starten gick och alla pinnade iväg som en färgglatt band i höstsolen. För solen sken för fulla muggar även om det var lite kallt.

Jag tog bilen och körde drygt en mil bort till målområdet. Hann inte se männens målgång men första bästa kvinna såg jag! Det var Cecilia Kleist från Akele som tog hem segern i år igen. Hon är helt unstoppable den bruden! :) Jag såg några bekanta från Akele springa i mål innan Fredrik kom. Det gick inte så snabbt som det brukar och jag funderade på om det hade hänt något. Skyndade mig fram och gav honom en grattiskram.

Det visade sig att han skadat foten. Han hade varit öm på ett ställe i foten i morse, men som med de flesta småkrämpor försvinner de när man börjar springa så han kände att det inte var någon fara. Tyvärr trampade han på en sten precis under det ömmande området och det hade gjort väldigt ont. Så de sista 5-6 kilometerna hade han fått halta sig fram och försämrade sin sluttid med ungefär 6 minuter. Ändå sprang han in på bättre tid än fjol. Väldigt starkt jobbat! :)

Vi träffade Sven som hade kommit i mål strax efter Fredrik, och kort därefter sprang hans fästmö Gesine i mål. De var värdar för höstfesten i fredags och de berättade den glada nyheten att de förlovat sig efter målgången på Berlin marathon i september. Undrar om det blir ett riktigt löparbröllop?! :)

Vi fick vänta på sjukvårdare ett tag som kunde linda Fredriks fot och då kom en bloggläsare fram till mig. Jag blev väldigt överraskad och glad! Tack snälla du för att du kom fram och hälsade!

Nu är klockan halv tre och jag ska äta frukost. Sötmandel står man sig inte så länge på…

23 oktober, 2011 by
Löpning

Svar från magnetkameraundersökningen!

För två veckor sedan var jag i Motala och gjorde en magnetkameraundersökning av mina smalben. Idag fick jag reda på min dom: medialt tibialt stressyndrom det vill säga benhinneinflammation som Dr Palmefors skriver är ett förstadie till utmattningsfraktur. Här kan ni läsa mer om benhinneinflammation.

I brevet jag fick skrev Dr Palmefors att det var viktigt att jag respekterade smärtan och att jag måste vänta ut skadan. Med andra ord måste jag vila. Annars riskerar jag att få en fraktur på underbenen.

Något mer stod det inte i brevet. Jag känner att en del saker är lite oklara. Hur länge ska jag vila? När vet jag att det är läkt? Hur kommer jag igång igen sen? Det jag vet är att det iallafall tar längre tid än två månader då jag avstod från löpning och annan träning som belastar benhinnorna i två månader hösten 2009. Det hjälpte inte. Det känns som att jag borde fått en besökstid, men någon kallelse med brevet fick jag inte.

Men nu vet jag iallafall hur det ligger till. Vila vila vila. Det suger. Löpningen är den mest tillgängliga träningen för min del. Det är den träningsform jag anammat allra bäst och det är förbaskat kul att upptäcka världen genom att springa. Jag tycker inte om att träna på gym, även om jag försökt att verkligen tycka om det. Där har jag ett dilemma då jag vet att jag borde styrketräna för att stärka rygg, axlar och bål för att förbättra min hållning. Men det är SÅ tråkigt!

Frågan är nu hur det blir med alla lopp som jag är anmäld till nu under hösten. Lopp jag sett fram emot att springa. :(

Promenader är helt OK. Speciellt såhär års med kameraväskan på axeln och med vetskapen att det gör mig gott nu. Jag får se det från den ljusa sidan. Om jag inte kan springa kan jag satsa helhjärtat på att äta så bra som möjligt för att kroppen ska bli nöjd och släppa ifrån sig några pannor. Jag behöver inte ladda inför några springpass som fuckar upp min förbränning och ökar mitt sötsug.

För att kunna satsa på löpningen nästa år är det nödvändigt att läka den här skadan nu.

Allt går!

5 oktober, 2011 by
Löpning, Tankar

Skippar Göteborg, satsar på skogen

Göteborgsvarvet är sedan ett par dagar tillbaka fulltecknat.

Fick frågan på jobbet om jag inte skulle anmäla mig och springa i ett lag med några kollegor, men svaret blev nej. Jag njöt inte under Göteborgsvarvet. Jag tyckte inte att det var roligt. Jag upplevde loppet som enformigt och monotont.

Men jag förstår andra som tycker att det är roligt. Personer som trivs med att springa på asfalt i stadsmiljö. För dem är loppet perfekt.

Jag planerar lopp inför 2012 och vill att det ska bli ett terränglöpningens år. Jag tänker halvmarathon, marathon. Jag vill satsa på något. Nästa år ska bli fantastiskt! ♥

2012 kommer bjuda på ännu mer sånt här :)

1 oktober, 2011 by
Löpning, Tävling

Terräng DM: En kort historia

Jag har aldrig brutit ett lopp. Jag har kanske pausat och gått en bit, men aldrig har jag valt att kliva av. Förrän idag.

Vi kom till startområdet 10 min innan min start gick. Vi gick fel för att hämta nummerlapparna och fick springa fram och tillbaka. Starten gick och vi alla sprang iväg i ett väldigt högt tempo. Jag sneglade på klockan och såg 04:34 min/km. Det är alldeles för fort för mig.

Vi sprang på Stångebrofältet vid Cloetta center. Banan var utmärkt med vita små flaggor och ett varv var 2000 m. Gräset var tjockt och blött och det sög verkligen i benen. Jag kände ganska tidigt att det här inte skulle hålla. Efter 1,5 km stannade jag och klev av. Med gråten i halsen. Jag kände mig så besviken och ledsen. Jag gick bort till startområdet igen och Fredrik kom mot mig och gav mig en kram och uppmuntrande ord. Såhär i efterhand förstår jag att det var dumt av mig att rusa iväg i starten, jag skulle hållt mitt eget tempo.

Jag tittade på när de andra klasserna sprang istället och hejjade på Fredrik när han sprang sina 12 000 meter. När han kom i mål berättade han att det var det jobbigaste han sprungit. Hans puls var skyhög, 20-30 slag över vad som är normalt. Han funderade också på att bryta ett par gånger men bet ihop och sprang i mål. Jag är jätteimponerad över alla som sprang idag! Det var väldigt varmt med hög luftfuktighet och det är ingen lek att springa på gräs.

1 oktober, 2011 by