Browsing Category

Mountainbike

Mountainbike

Cyklat långt & hårt – socialcykling med Mera Lera!

Det här med att cykla långt är något jag kämpar med, uthållighet är något jag imponeras av. För mig är det mest leda att hålla igång med något fysiskt krävande längre än en timme. Men idag var jag tydligen sugen på tortyr för här skulle det vankas socialcykling med klubben, och just dessa pass är alltid långa. Denna typ av cykling har Mera Lera MTB sysslat med i ett par år, men just idag var första gången jag var med. Planen var att cykla till Slakaspåret som är markerat med spygröna markeringar. Spåret kallas också för True Pace och är ca 14 km långt.

Vi samlades en hel hög cyklister vid portalen i Vidingsjö. Lite upprop där efter anmälningslistan. Det är smidigt att kunna anmäla sig till ett träningspass via hemsidan och Svenska Lag. Sen bar det iväg så det dammade om grusvägarna genom Tinnerö.

Det sög rejält i benen en bit in när vi kommit till skogen och stigarna där. En del uppförs och det dröjde inte länge förrän jag fick börja klä av mig för att jag blev så varm. Av med långärmade tröjan! Av med buffen runt huvudet under hjälmen, och av med vantarna. Hade jag inte haft långa tights under mina cykelbyxor hade jag dragit av dom också. Rena rama sommarvärmen!

Vi köttade runt i skogen i Slaka tills jag råkade tappa bort gruppen. Som tur är var ledare Linda med, och Fredrik förstås. Så efter lite runtringning fann vi gruppen rätt snabbt igen. De hade cyklat ett megajobbigt parti med riktigt mjuk sugande stig, skönt att slippa det! Jag hade legat på tröskelpuls (pulszon 4 av 5) större delen av passet, mycket högre än vad jag brukar.

När vi var klara började folk droppa av men Fredrik och jag slog följe av Linda och en annan kille till portalen igen. Vi tog oss till motionscentrumet och hittade cykeltvätten och passade på att tvätta av cyklarna.

Statistik

Distans: 28,94 km
Tid: 1 h 56 min effektiv rulltid (3 timmar allt som allt)
Ansträngning enl Borg-skalan: 18 – mycket ansträngande
Skoj: 7 av 10 – det var riktigt kul under ett parti i skogen där det var flowigt och lagom tekniskt.

Livet, Mountainbike

Cykling i början av mars

En vecka av mars har gått och jag ligger hemma i en av de värsta förkylningar jag haft. I vanliga fall får jag lite symptom, men sen går det över efter nån dag. Nu är jag alltså totalt förpassad till hemmet, och jag diskuterade ett intressant fenomen med Fredrik. Min inneboende rastlöshet har hållit sig borta under de här dagarna jag varit sjuk. Det har varit skönt, för kombinationen rastlös och sjuk är ingen kul kombo.

27:e februari blev årets cykeldebut för mig. Fredrik och jag cyklade en runda till Ekängsdalen som jag tog förra året med Mikaela. Några dagar senare, innan jag blev sjuk, antog vi Vallaskogen och cyklade en snutt på mtb-banan där. Det var här jag förälskade mig i mountainbike för drygt 8-9 år sedan. Den enorma frihet och fartkänsla jag upplevde när jag swischade fram på stigarna minns jag fortfarande. En riktig dopamin-rush!

Nu för tiden är Vallaskogen inte riktigt sig lik då den i fjol blev hårt ansatt av granbarkborren. Det resulterade i att man fick avverka många träd, och på vissa ställen längs banan går det knappt att känna igen sig längre.

Banorna i Vidingsjö har jag inte cyklat på än i år då jag hört att de fortfarande är leriga och cyklar man där nu förstörs spåren och det vill jag undvika. Bättre att cykla när det torkat till ordentligt.

Vallaskogen 2 mars, några tiotals meter bakom mig är skogen glesare än innan pga granbarkborre-angrepp

Ekängsdalen med sin passage genom våtmarken där många fåglar håller till

Mountainbike

MTB + skogsfika

I helgen har vi äntligen blivit klara med projektet måla om i köket. Det har tagit ett par veckor då jag ändrat mig i färgval flera gånger. Ni ska få se före- och efterbilder i nästa inlägg! :D

Idag skulle vi träffa Fredriks familj för utefika i Gamla Linköping, så jag passade på att cykla i den tillgivande Vallaskogen. Här finns ju ett MTB-spår och det är nog här jag cyklar allra mest när jag vill ha stök och bröt. Jag tänkte att fika skulle smaka extra gott efter lerfest i skogen!

Granbarkborren har haft party i Vallaskogen kan man lugnt säga. Här har man fått fälla träd för att förhindra spridning. På vissa ställen kunde jag knappt känna igen mig då det blivit så glest bland träden. Jag hatar inga djur men just nu ligger inte granbarkborren på tio-i-topp djur jag vill gosa med!

Det var lerigt i skogen men inte blött, det kändes ändå OK då jag iallafall inte stötte på några riktiga surhål. Jag fick bara hålla tungan lite mer rätt i munnen för att inte åka omkull på nån hal rot.

Så hojade jag bort till Gamla Linköping där jag mötte Fredrik och hans mamma, två systrar, bror och hans två barn. Fredriks syster Elisabeth hade bakat två tårtor och det var riktigt gott i munnen efter cyklingen! Varm Pucko hade Fredrik fixat till mig i en termos. Vi hade ingen O’boy hemma, men en flaska Pucko i kylen hade vi. Det var så gott!

Idag bevisade jag för mig själv att jag faktiskt KAN cykla när det är fulväder. Vintertid kan man räkna antalet timmar i sadeln på ena handen normalt sett, men det vore ju skoj att cykla året om för att inte tappa kondis. När man kombinerar det på det här sättet blir det ju riktigt bra :D

Cykel, Mountainbike

Cykling med djurkläm!

I helgen nu är jag gräsänka då Fredrik är på LAN i Vänersborg. Har inte planerat att göra så mycket, men var iväg en sväng på lunchen och cyklade med Mikeala. Idag fick hon mersmak och frågade om jag ville hänga med ut på ännu en tur runt Slaka, och jag sa ja! Vädret var kanon. Sol och runt 20 grader.

Vi cyklade på grusväg genom Tinnerö tills vi kom till Stora Aska och sedan vidare mot Lilla Aska. Där svängde vi in vid solcellsparken som finns och cyklade på stigar tills vi kom till Slaka. Vid Slaka kyrka körde vi in på en smal stig in i skogen på andra sidan vägen, och hamnade till slut vid Mikaelas gamla barndomshem! Ett rött hus med ett rött torp på tomten.

Vi såg att de som bodde där fixade i trädgården så vi sa hej och frågade om vi fick komma och kolla lite. Det fick vi! De var hur schyssta som helst och visade oss runt! De hade djur lite överallt, höns, vaktlar(!!) och en fin jakthund som för tre veckor sedan fått valpar. Och vi fick snusa en varsin! Att gosa med hund i famnen är som neråttjack, blev alldeles lugn i hela kroppen <3

Vi fick också komma in i huset och titta! Mikaelas gamla tapeter som valde som barn satt kvar i ett av rummen. Annars var nog det mesta nytt :) I köket hade de en kyl och frys med en stor skärm på utsidan där man kunde se vad som finns inne i kylskåpet. Nördigt! :D

Vi cyklade vidare hemåt via en smal stig i skogen intill och där mötte vi Pethra. Superkul! Vi rullade in mot Linköping igen och avrundade vår tur. Återigen har jag cyklat på nya stigar, och det är lika roligt varje gång.

Solcellsparken i Lilla Aska

Slaka kyrka

Riktigt t-shirt väder, vi tackar och tar emot

Här bodde Mikaela när hon var liten!

Matdags! Kokat ris i en kastrull :D

Har för första gången sett vaktel, så små och söta! <3

Hundvalp – tre veckor gammal

Så mycket gull!

Mountainbike

Linköping har fått en ny lång mtb-slinga! Mera Lera 30 km

Mera Lera MTB har slitit för att få ordning på en lång slinga i Linköping. Viss stig fanns redan, men i många fall har man fått röja och fixa ny stig och fixa lite spänger osv. Den är totalt 30 km lång och går genom Tinnerö på fina skogsstigar och lite grusväg emellanåt.

OBS. Än så länge är banan inte invigd och dess exakta sträckning finns inte tillgänglig, men så fort den är invigd och officiell m.m. så kommer jag posta en karta på hur den går.

Här körde vi med tjejgruppen för ett par veckor sedan, och Mikaela frågade mig om jag ville med ut och köra bara vi två idag. Det ville jag! :)

Det uppmuntras att medlemmar nu cyklar stigen för att köra upp den. Det finns skyltar, men mestadels får man följa orange markeringar på stubbar och träd för att hitta. Det är inte helt uppenbart vart den börjar just nu, men om man tar vänster på bilvägen efter Halshöga gård så ser man en liten nybyggd träbro in mot skogen på höger sida.

Stigarna är generellt lättcyklade men lite knixigt på vissa ställen med stenar och rötter, men ingenting man inte kommer över efter ett tags övande :) Jämför man med Valla eller Vidingsjö så är det enkla fina stigar. Cyklas med fördel en solig dag.

En dag ska jag cykla hela faderullan!

Cykel, Mountainbike

Nya långa slingan med tjejgruppen

Nytt deltagarrekord! 31 pers inkl mig själv. Sick!

Mera Lera MTB håller på och bygger en ny mtb-slinga som till slut ska bli hela 30 km lång. Den ska gå på grusväg och enklare stig. Just nu är ca 15 km klar.

Vi samlades vid portalen vid Vidingsjöskogen ikväll och cyklade delar av den nya slingan. Jag hade först tänkt banga då jag fick mens igår och inte alls kände för att ta ut mig, men Mikaela övertalade mig. Är glad att hon gjorde det! Det var rätt tuff cykling i skogen i den här värmen, men jävlar vad kul det är med social cykling i vacker natur.

Rätt snart delade vi upp oss. Jag, Mikaela och en tjej jag glömt namnet på (förlåt!) ville ta det lite lugnare (läs: cykla mer noggrant) så vi körde i en egen liten grupp. Kändes helt lagom för mig i den här sjuka värmen.

Summa summarum; skoj att kunna cykla på ny stig efter alla år som cyklist.

Är du tjej och gillar mountainbike så häng gärna med oss ut! Vi har en Facebook-grupp där vi annonserar våra körningar. Du kan testa på gratis, men vill du fortsätta ser vi gärna att du blir medlem i Mera Lera MTB.

Hej svejs!